Muskelsjukdomar hos häst

Hästar kan drabbas av olika sjukdomar i musklerna. Den som kanske är mest känd är korsförlamning.

Hästens muskler kan bli spända eller ömma efter rörelse. Foto: Carin Wrange

Det finns även olika genetiska sjukdomar som hyperkalemisk periodisk paralys (HYPP), polysaccharide storage (PSSM) och glycogen branching enzyme deficiency.

Det finns också immunmedierade myopatier och förgiftningar som t ex atypisk myopati, som kan orsakas av delar från tysklönn.

När veterinären undersöker hästen för muskelproblem så inspekteras muskelmassan och symmetrin. Musklerna palperas för att känna om de är spända eller ömma. Hästen visas i rörelse och man undersöker om det finns någon hälta.  

Ett blodprov kan tas för "muskelvärden" eller muskelenzymer i serum. Kreatininfosfokinas (CK) förhöjs inom några timmar efter en muskelskada och toppar ofta efter 6 timmar. Ibland ses lätt förhöjt CK vid ansträngning eller transport. Då går det inte upp så högt och återgår till det normala snart igen.

Extrem höjning av CK vid korsförlamning

En häst med korsförlamning får en extrem förhöjning av CK. Ett annat värde är aspartattransaminas (ASAT eller AST), som är ett muskelenzym som stiger långsammare efter en muskelskada, och ofta toppar efter 12-24 timmar. Sedan går det långsamt nedåt, så det kan ligga förhöjt i upp till 2-3 veckor efter en muskelskada eller korsförlamning. 

Det är ofta bra att ta upprepade blodprover för att kunna bedöma utvecklingen. Ett tredje användbart enzym är laktatdehydrogenas, LDH, som är viktigt för cellernas energioomsättning.

En förhöjning av myoglobin i plasma eller serum kan ibland komma vid akut muskelskada vid korsförlamning hos häst, redan innan man ser att urinen missfärgas av ämnet och blir rödbrun. Annars mäts myoglobin ofta i urinprov tillsammans med elektrolyter. Om det är fråga om lindrig korsförlamning kan veterinären behöva ta blodprover före CK före och efter ansträngning i trav under 15 minuter för att jämföra. Ibland används termografi, scintigrafi eller ultraljud för att undersöka musklerna.

Elektromyografi utvärderar nervsignalerna

När det finns tecken på förtvining av musklerna (atrofi) eller nervöverföringsproblem, kan elektromyografi användas. Metoden utvärderar hur nervsignalerna fungerar. Avvikelser ses vid sjukdomarna HYPP, myotoni och atrofi som orsakas av nervskada.

Ofta är muskelbiopsier värdefullt, särskilt vid diagnos av polysackaridlagringsmyopati (PSSM) eller immunmedierade myopatier. Det finns också genetisk testning av DNA-markörer för att identifiera mutationer som är karakteristiska för vissa muskelsjukdomar. Genetiska tester kan användas för att upptäcka HYPP, glykogenförgreningsenzymbrist (GBED), och andra muskelsjukdomar.