Hyperkalemisk periodisk paralys - HYPP

Hyperkalemisk periodisk paralys är en funktionsrubbning i skelettmusklerna som finns hos den amerikanska quarterhästen.

Den kan yttra sig i form av lättare muskelsvaghet till dödligt förlöpande förlamningstillstånd. Attackerna utlöses av hårt arbete, stress, transporter och oregelbundna utfodringsrutiner.

Symptomen kan lindras genom utfodringsåtgärder, minskad stress och medicinering. Gemensamt för drabbade djur är också att de är mycket välmusklade redan som föl.

Man har idag utvecklat ett DNA-test som gör att man kan identifiera anlagsbärare genom blodprov. Ungefär 10 procent av anlagsbärarna har emellertid enligt ägarna aldrig visat kliniska symptom.

Hyperkalemisk periodisk paralys - HYPP

HYPP är en funktionsrubbning i skelettmusklerna hos amerikanska Quarterhästar. Rubbningen nedärvs autosomalt dominant och medför anfall av allt från lättare muskelsvaghet till dödligt förlöpande förlamningstillstånd.

Attackerna utlöses av hårt arbete, stress, transporter och oregelbundna utfodringsrutiner. Symptomen kan lindras genom utfodringsåtgärder, minskad stress och medicinering.

Man vet idag att detta autosomala dominanta anlag går tillbaka på den mycket använde hingsten "Impressive", som idag enligt uppgift återfinns i stamtavlan hos cirka 100 000 Quarterhästar. Hans popularitet vilar mycket på att hans avkommor var extremt välmusklade. Gemensamt för drabbade djur är också att de är mycket välmusklade redan som föl.

Man har idag utvecklat ett DNA-test som gör att man kan identifiera anlagsbärare genom blodprov. Ungefär 10 procent av anlagsbärarna har emellertid enligt ägarna aldrig visat kliniska symptom.

Hur har man då agerat inom amerikansk Quarterhäst-avel? I princip har hingstägarna valt att reagera på endera av följande sätt:

  • man väljer att inte låtsas om problemet,
  • man testar sina djur, säljer av anlagsbärare och låtsas som man inte har problemet,
  • man testar sina djur och annonserar att man har "anlagsfria hingstar" att erbjuda.

I Sverige är HYPP en av de sjukdomar som enligt lagstiftningen gör att en häst vars avkomma riskerar att få sjukdomen inte får användas i avel.

Imorgon - ett enkelt blodprov?

Utvecklingen inom molekylärbiologin har gjort att man till exempel för HYPP utvecklat ett test för att avgöra om en häst är anlagsbärare. När det gäller "enkla" recessivt eller dominant nedärvda defekter eller sjukdomsanlag är detta en väg att gå, om man samtidigt vill försäkra sig om att man inte i "onödan" slår ut ur andra synpunkter värdefulla djur ur avelsarbetet.

Om detta sätt att arbeta - med "markörkontroll" - används skulle värdefulla hingstar kunna hållas kvar i aveln och paras med "fria" ston. Man skulle undvika defekta föl och om man sedan försäkrade sig om att testa avkomman skulle anlagsbärare kunna uteslutas från avelsarbetet.

Detta sätt att försäkra sig om minskad frekvens defekter och sjukdomar är spännande, men ställer också det krav på att hänsyn tas till de etiska aspekterna och att vi inte glömmer att vi framför allt håller dessa djur för vårt nöjes och vår glädjes skull.