Hon anser att det finns ett problem när många håller för många hästar i små hagar, vilket belastar miljön i form av nedtrampade marker och näringsläckage. Ju mindre hagmarker desto större blir läckaget som så småningom hamnar i sjöar och andra vattendrag.
– Jag tycker varje hästägare ska ta ansvar för hur mycket hästen belastar miljön. Det är inte hållbart att fortsätta som vi hittills har gjort.
Det är ett problem inom hästnäringen med hårt nedtrampade hagar där växtligheten har svårt att hämta sig. Ofta är det bara ogräs som finns i dessa hagar vilket även gör det svårt att regelbundet mocka bort gödseln.
I nuläget används cirka 10 procent av Sveriges totala jordbruksmark till hästhagar. Om ännu större arealer kunde betas skulle det bidra till att hålla marker öppna samt gynna den biologiska mångfalden.
Ger förslag på lokala åtgärder
Cassandra Telldahl Bjelkelövs uppdrag som vattenrådgivare går ut på att föreslå lokala åtgärder för att minska risken för fosforläckage hos markägare med lantbruk eller hästhållning. Arbetet sker främst i Enköpings men även Heby kommun. Finansieringen kommer via regeringen som genom Havs- och vattenmyndigheten gett bidrag till 20 pilotområden i Sverige för åtgärdsarbeten. Projektet heter LEVA, Lokalt engagemang för vatten. De flesta kommuner som fått bidrag finns längs kusterna i södra Sverige.
– Jag ger konkreta förslag hur markägarna kan göra för att minska läckaget. Det handlar främst om hur hästarnas hagar är planerade. Bland annat bör det inte vara fler än fem hästar per hektar hagmark och staketen ska byggas med skyddszon på minst 1.5 meter, men gärna mer, nära ett dike eller annat vattendrag. Att låta hästarna bete ända ut mot diken med vatten i är inte lämpligt då det ökar risken för läckage.
Skyddszoner bra åtgärder
Att anlägga rejäla skyddzoner mellan hästhagar och diken har gjorts på bland annat Julmyra hästcenter i Heby kommun där det finns ett stort antal hästar, främst inom travsport.
Väl tilltagna skyddzoner (ca 6 m) kan uppfylla många syften; stoppa näringsläckage, gynna biologisk mångfald och erbjuda ryttare ridvägar längs med diken och hagar. Skyddzoner mot sjöar bör vara minst 20 meter breda för att stoppa läckage.
Cassandra Telldahl Bjelkelöv uppmanar även till att använda foderhäckar ute i hagarna för att inte grovfoder ska trampas ner i marken. Att regelbundet mocka bort gödsel i vinterhagarna och att göra fler insläpp till varje hage för att minska söndertrampad mark, är andra åtgärder som minskar näringsläckage.
Vill se långsiktiga förändringar
Men hon vill även att markägarna tar större och mer långsiktigt grepp genom att strukturkalka marken (se faktaruta), anlägga bättre dränering och underhålla de diken som finns i närheten. Ett ytterligare förslag är att försöka komma över mer mark i form av arrende eller liknande för att kunna ha hästarna på större ytor.
Projektet LEVA kommer att pågå fram till 2021, men Cassandra Telldahl Bjelkelöv hoppas att det kan fortsätta längre i någon form.
– Det har tagit ungefär 150 år att försämra vattenkvaliteten genom att dika ut våtmarker och sänka sjöars nivå. Då lär det ta mer än två år för att förbättra situationen, säger hon.
Tror på ökad rådgivning
Cassandra Telldahl Bjelkelöv ser gärna att det istället för fler regelverk blir ökad rådgivning och utbildningar till hästföretagare när olika myndigheter ställer högre krav på bland annat näringsläckage från hagar, gödselhantering, hästvälfärd med mera.
– När det gäller hästgödsel vill jag gärna uppmuntra hästföretagare att hitta på bra lösningar för sin hantering. Jag ser möjligheter för att på sikt kunna ersätta handelsgödsel inom lantbruket men för att realisera det behövs någon tjänst som kan förmedla hästgödsel från producent till brukare.
En statlig utredning som föreslår strängare regler för hästhållare är för närvarande ute på remiss fram till slutet av augusti 2020. I utredningen föreslås det att Jordbruksverket tillsammans med SLU ska ta fram särskilda bestämmelser för hästhållares gödselhantering.
– Förslag på hur dessa regler skulle kunna utformas finns som en bilaga. Om förslagen realiseras skulle detta ha en stor negativ påverkan på Sveriges hästhållning, säger Casssandra Telldahl Bjelkelöv .
– I vilken utsträckning det blir så återstår att se, men ett antal hästhållare skulle behöva ställa om sina företag på ett så pass omfattande sätt att avveckling av verksamheterna blir trolig utgång. Jag är dock säker på att hästnäringens olika aktörer, såsom LRF Häst, HNS med flera, kommer lämna remissvar kring de negativa konsekvenserna av bilagans förslag på regelverk.
FAKTA:
Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar mark och år i nitratkänsliga områden. Kommuner kan tillämpa denna regel för att ställa krav på att antalet hästar inte blir för många per hektar eller kräva frekvent mockning av hagar eller någon form av Gödselplan.
FAKTA:
Genom att strukturkalka kan man förbättra markstukturen i hästhagarna och göra marken mer tramptålig samt att vattnet lättare rinner igenom ytan. Kalken ska spridas på åkermark i slutet av sommaren när det är torrt. Den ska därefter arbetas ner (kultiveras) i jorden. Kommuner och föreningar kan söka bidrag för kalkning via LOVA-stödet.
FAKTA:
Hästgårdar som har egen produktion av grovfoder (hö eller hösilage) har lägre klimatbelastning än gårdar som behöver köpa foder från annat håll. Det är framför allt transporterna som belastar. Att köpa foder från andra länder är ännu sämre alternativ. Förutom långa transporter kan det också resultera i att icke önskade ogräs följer med i fodret.
FAKTA:
Den gödsel som produceras på varje hästgård ska i första hand återbrukas i jordbruksmark på nära håll. Då bibehålls det viktiga kretsloppet av växtnäring, bland annat fosfor, som behövs för växande grödor på åkrarna. Fosfor som inte återbrukas utan följer med ut till havet via sjöar och vattendrag bidrar till övergödning. Gödsel kan under några månader ligga i stuka på lämplig mark innan den sprids och plöjs ned i åkermark.
Kostnadsfri rådgivning för hästhållare (med minst 10 hästar) som vill förbättra gödselhanteringen kan göras via kontakt med Greppa näringen, ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF och Länsstyrelserna.
Läs mer om hur du kan skapa en hållbar hästnäring.
Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige
