Mockning av hagar minskar fosforläckage

Daglig mockning av rasthagar är en effektiv åtgärd för att minska näringsbelastningen av fosfor till marken. Om hästhållare i Sverige mockade sina rasthagar dagligen skulle de belastas med 73 procent mindre fosfor än om hagarna lämnades orörda. 

Det visar Elsa Malmers examensarbete vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som nyligen publicerats.

mockning-examensarbete-studie-om-mockning-hasthage-fotomatsjohansson

Studierna om möjligheten att fånga upp fosfor från en hästhage gjordes av Elsa Malmer under våren 2020. Foto: Marc Klaus

Av Sveriges cirka 355 000 hästar är det 76 procent som hålls på hästanläggningar nära tätorter och städer med begränsad areal. Antal hästar per hektar är i genomsnitt fem stycken i rasthagar/vinterhagar vilket innebär stor belastning på marken. Sommartid går många hästar på större marker.

Små och nedbetade samt upptrampade hästhagar medför stort läckage av fosfor från hästarnas gödsel. Risken är störst vid kraftig nederbörd och under den kalla årstiden då det inte finns någon växtlighet som kan ta upp näringen. Om hagmarkerna även sluttar mot ett dike eller större vattendrag ökar risken för läckage ytterligare.

Beteshagar med större ytor och rik växtlighet har bättre förmåga än rasthagar med liten eller ingen växtlighet att använda den fosfor som kommer ut via gödseln. Men många stallar kan inte erbjuda större och mer bevuxna marker vilket innebär ett regelbundet läckage.

Effektiv åtgärd att mocka ofta

Elsa Malmer har i examensarbetet ”Är frekvent mockning av hästhagar en effektiv åtgärd mot fosforläckage” studerat vad som händer med fosforn i hästhagar. Främst har hon undersökt effekten av regelbunden mockning av hagar men även studerat hur väder och vind lakar ur näringsämnen. Studien visar att frekvent mockning, helst varje dag och innan nederbörd, verkligen är en effektiv åtgärd för att minska läckaget av fosfor i rasthagar.

Elsa Malmer jämförde effekter av mockning med olika frekvens; varje dag, en gång per vecka och en gång per månad.  Hon gjorde studierna i en rasthage med storleken 900 kvadratmeter som användes av två normalstora hästar, vilket i praktiken innebär ett mycket hårt tryck av nyttjande. Hästarna gick ute i hagen  cirka 32 procent av dygnet och lämnade efter sig cirka 7.4 kg gödsel samt 8 gram fosfor per häst och dag.

– Hagen var grusad vid insläppet och vid foderplatsen, men i övrigt var den helt nedbetad och mycket upptrampad, säger Elsa Malmer.

Ju längre tid i hagen – desto större läckage

Studien pågick i två månader under våren 2020 och mockades enligt följande schema; mockning till 100 procent inför studiens början, mockning med grep och kärra varje dag under 14 dagar, mockning en gång i veckan under två veckor samt mockning en gång i månaden under en månad.

All gödsel vägdes och analyserades vad gällde torrsubstans och fosforinnehåll. Det visade sig att vid mockning varje dag var det möjligt att ta bort 78 procent av gödseln. Mockar man däremot månadsvis får man upp bara hälften så mycket gödsel, det vill säga 36 procent.

Vidare visade denna studie att ju längre gödseln är kvar i rasthagen desto mindre fosfor är kvar att få upp och därmed ökar risken att den överskottsfosfor som tillförs hästars rasthagar via gödsel ska läcka till omgivande yt- och grundvatten.

Elsa Malmer undersökte även fosforläckage från gödsel som inte trampades ned av hästhovar. 15 cylindrar, med ca 400 gram gödsel i varje, placerades ut i fält och exponerades för både vind och regn. Provtagningar gjordes vid fem tillfällen under två månader. Efter åtta veckor hade gödselmängden minskat till hälften av sin ursprungliga vikt, alltså 200 g. I fältstudien återfanns endast 25 procent av fosforn kvar i gödseln efter två månader (90 mm regn). För att kunna ha mer kontroll över regnmängden gjordes även bevattningsstudier i regnsimulator på Sveriges lantbruksuniversitet. Efter skyfallsregn på 100 mm förlorades cirka 40 procent av fosforn i hästgödseln enligt studien i laboratorium.

Vill ge råd till hästägare

Elsa Malmer hoppas att resultaten från hennes examensarbete kan utgöra ett stöd för hästägare som vill bidra till att minska läckaget av fosfor till närliggande mark och vattendrag från sina hagar. Hon vill särskilt poängtera vikten av att försöka mocka mer intensivt före nederbörd då utlakningen av fosfor ökar. Hästägare bör även ta hänsyn till hur länge marken har använts till hästhage. Ju längre tid, desto mer är marken mättad av fosfor.

– Jag anser att det är viktigt att få en större förståelse för den här typen av åtgärder som kräver arbete och engagemang av privatpersoner. Kunskapsbehovet hos varje hästägare behövs vad det gäller markförhållanden, foderstat på häst samt hagens läge i förhållande till närliggande diken och vattendrag.

– En åtgärd som kräver arbete av enskilda personer måste alltid sättas i relation till andra åtgärder för en förbättrad miljö i Östersjön. Helst skulle man vilja se att det värde gödseln har som resurs realiserades och att det också skulle finnas ett finansiellt incitament för att fånga fosforn som annars går förlorad i hagarna, säger Elsa Malmer.

Läs hela Elsa Malmers examensarbete Är frekvent mockning av hästhagar en effektiv åtgärd mot fosforläckage

Veta mer om hur läckage av fosfor kan minskas

Hästhållare kan bidra till minskad övergödning av sjöar och hav

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Läckage av bland annat fosfor från olika källor ligger bakom den övergödning som har pågått under många år. Trots att flera initiativ från länderna runt Östersjön har lett till förbättringar, kvarstår att dagens belastning, kombinerat med redan tillförda näringsämnen, fortfarande skapar problem. Då fosfor är en ändlig resurs, som är viktig för jordbruk i hela världen, måste läckaget minska – och fosfor återföras till näringskretslopp.

När hästgödsel lämnas kvar i rast- och vinterhagar blir hästhållning en del av problematiken kring övergödning genom läckaget av näringsämnet fosfor, som finns i hästens gödsel, till närliggande vattendrag, sjöar och hav. Forskningen beräknar att 80 ton fosfor läcker från hästgödsel i rast- och vinterhagar till Östersjön.

Flera svenska projekt är igång för att öka kunskap om och accelerera genomförandet av åtgärder som kan minska näringsläckage, bland annat via Greppa näringen (LRF och Jordbruksverket), Varje Skit Räknas (Race For The Baltic) och Skitsmart (HNS). Dessutom pågår ett antal forskningsprojekt vid universitet och högskolor, bl a SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Stockholms universitet.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige