Gener avslöjar vad som gör hästhovar starka för barfotatrav

Att låta travhästar tävla utan skor – så kallat barfotatrav – kan göra dem snabbare, men också öka risken för slitage och skador på hovarna. Nu visar en ny svensk studie att skillnader i genuttryck kan avgöra vilka hästar som har naturligt starkare hovar.

Bild: Björn Sandgren

Forskningen, utförd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), analyserades vävnad från tillväxtzonen i hovens kronrand – området där ny hovvävnad bildas –  hos svenska varmblodstravare.

Två grupper jämfördes:

1. Hästar som regelbundet kunde tävla barfota, definierades som de som tävlade barfota minst tre gånger inom en månad någon gång under karriären.
2. Hästar som sällan kunde tävla barfota behövde oftast skor för att skydda hovarna och kunde bara tävla barfota ibland, med minst 45 dagars paus mellan loppen. Tränaren bekräftade att dessa hästar inte kunde tävla barfota ofta på grund av för stort slitage på bakhovarna.

Funnet: Gener som gör hoven stark, tålig och hållbar

Genom avancerad teknik (så kallad RNA-sekvensering) identifierades fem olika gener som uttrycktes på lägre nivå hos de hästar som bättre klarade av att tävla barfota: ACCS, IRX2, TRAPPC6A, MT2A och SLC35F3.

Dessa gener påverkar hovarnas styrka och funktion på olika sätt. Generna ACCS, IRX2 och TRAPPC6A stärker hovvävnaden och gör den mer tålig mot slitage, MT2A hjälper till att hålla rätt nivåer av viktiga metaller som behövs för uppbyggnad och reparation, och SLC35F3 kan påverka blodflödet i hoven, vilket är viktigt för syre och näring.

Tillsammans gör de hovarna starkare och mer motståndskraftiga – precis vad som behövs för att hästar ska klara att tävla barfota.

Hovkvalitet handlar inte bara om skötsel och foder – också om genetik

Studien visar att hovkvalitet inte bara handlar om skötsel och foder, utan också om genetik.

Här har forskarna studerat vilka gener som är aktiva i hovvävnaden, men i framtiden planerar man även att identifiera DNA-varianter som ligger bakom skillnaderna i genuttryck. Dessa varianter kan sedan användas för att välja ut hästar som lämpar sig för barfotatrav, vilket kan stärka både prestation och djurvälfärd.

Studien har utförts i samarbete med Svensk Travsport och finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

Frågor och funderingar?

Kontakta forskarna direkt:

Doreen Schwochow, doreen.schwochow@slu.se
Gabriella Lindgren, gabriella.lindgren@slu.se

Läs mer:

• Studien i sin helhet: ”RNA-seq analysis identifies key genes enhancing hoof strength to withstand barefoot racing in Standardbred trotters” (2025)
• Anatomi: Tå och hov i genomskärning
• Anatomi: Hoven underifrån
• Kunskapssida: Sjukdomar och skador – Hovar
• Kunskapssida: Hovvård och skoning
• Kunskapssida: Tå och hov
• Forskning: Starkare hovar har annorlunda kemisk sammansättning (2023)

Text: Forskningsnyhet från SLU, redigerad av Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige. Publicerad 2025-12-03.