Thorvaldur Arnason

Två slitna böcker om islandshästar blev början på en livslång gärning för rasens utveckling. Hemma på Island fanns inga hästar hos familjen Arnason men när Thorvaldurs pappa gav sonen två böcker om avel så tändes ett intresse. Två år senare köpte Thorvaldur sin första islandshäst för konfirmationspengarna.

Några år senare läste han till agronom vid en lantbrukshögskola på Island. Vid sidan om studierna red han in hästar åt andra. På den tiden fanns det få möjligheter att fördjupa sig i kunskap om avel och genetik på Island.

Thorvaldur åkte 1975 till Edingburgh och pluggade in en Master of Animal Science. Utbildningen gällde alla djurslag men eftersom han hade med sig en del data från isländska avelsbedömningar kunde han nu göra sina första analyser.

– Jag hade fantastiska lärare inom genetik som lärde mig massor. Och så hade jag fått nys om BLUP-metoden som användes i USA för avelsvärdering av tjurar, säger Thorvaldur.

Utvecklade metod för bättre hästavel

BLUP står för Best Linear Unbiased Prediction och ger information om vilka individer inom en ras som är de avelsmässigt bästa med avseende på olika egenskaper. På den tiden fanns ingen BLUP utvecklad för häst, metoden användes då främst för nötkreatursavel. Thorvaldur såg till att ändra på det.

– Jag fick en doktorandtjänst inom genetik vid SLU i Uppsala och inom den utvecklade jag den första BLUP-metoden för häst, och då specifikt islandshäst.

Till SLU kom han tack vare professor Knut Rönningen och som huvudhandledare fick han Jan Philipsson. Det var en stimulerande miljö för Thorvaldur att få utveckla nya metoder för ökade avelsframsteg. Och det blev precis ett så bra verktyg som han anade några år tidigare.

⇨ Även Jan Philipsson finns som profil hos HästSverige. Läs mer om honom här!

Den varmblodiga travhästen var nästa ras som BLUP utvecklades för. Thorvaldur arbetade på 1980-talet tillsammans med Margareta Bendroth, Jan Philipsson och Anders Darenius för att ta fram den. Sedan dess har fler och fler raser kommit med, bland den varmblodiga ridhästen (SWB). Med BLUP som bas har flera forskningsprojekt vid SLU kunnat genomföras om hästavel.

– För att BLUP ska kunna användas inom avelsarbetet förutsätts att det finns mål för att förbättra vissa egenskaper inom rasen, och digital registrering av härstamning och egenskaperna, säger Thorvaldur.

Risk för inavel hos raser med få individer

Inom några hästraser i Norden finns stor risk för inavel på grund av för liten population. Det gäller bland annat flera norska raser som döle, fjordhäst, nordland och kallblodstravaren. I Sverige har såväl gotlandsrusset som den nordsvenska brukshästen haft problem med vikande antal individer. För sådana raser fungerar BLUP-metoden betydligt sämre om den inte kombineras med metoder som syftar åt bevarande av den genetiska variationen.

Thorvaldur har sedan 1986 arbetat med rådgivning inom avel med islandshäst samt varmblodig och kallblodig travare. I samma veva började han utveckla sin egen avel av islandshäst. Han har dock aldrig gett upp sin passion för forskning inom avel och är författare och medförfattare till över 40 granskade vetenskapliga artiklar och har handlett fyra doktoranter, bl a som professor vid Lantbruksuniversitetet på Island.

Det var i slutet av 1980-talet som han köpte några ston på Island, vilka har utgjort basen i hans uppfödning. På gården Knubbo nära Morgongåva i västra Uppland finns i dag fjärde generationen från dessa ston. Totalt har ett 40-tal avkommor vuxit upp där.

Vid tiden för intervjun 2014 hade Thorvaldur och hans fru Eva sjutton islandshästar hemma och några av dem var tävlingshästar på hög nivå, främst inom speedgrenen flygande pass men även tölt, femgång och fyrgång.

– Även om jag har ridit islandshäst i hela mitt liv bestämde jag mig för 2009 år för att börja träna och tävla på allvar. Då blev jag en av ryttarna i svenska landslaget.

Landslagsryttare på äldre dar

Att bli uttagen till landslaget vid 65 års ålder måste vara väldigt unikt, men Thorvaldurs insatser skäms inte för sig.  Han bekymrar sig inte för att flera av konkurrenterna är hälften så gamla som han. Han tycker om att tävla och skräms inte av farten.

Redan första året han tävlade på allvar, 2009, vann han SM i 150 meter pass med Huginn från Knubbo. Den framgången fick honom att satsa ännu mer. Med den isabellfärgade Thyrnir från Knubbo har han med rekordtiden 21.62 sekunder ridit på 250 meter, och 7.4 sekunder över 100 meter pass, vilket innebär en fart på cirka 50 km i timmen!

– En bra passhäst måste ha både balans och explosivitet för att prestera hela loppet. För mig som ryttare är det också viktigt med bra balans. Jag försöker trycka på med sitsen, samtidigt som jag undviker att hamna i bakvikt, ungefär som vid utförsåkning.

Även om Thorvaldur nu kan kalla sig pensionär vad gäller åldern, är han ovanligt vältränad och smidig. Sonen Jakob är framgångsrik höjdhoppare på elitnivå och hans träningsupplägg har inspirerat Thorvaldurs träning av såväl sig själv som hästarna.

– Jag försöker anpassa träningen till varje individ. Det är viktigt att hästarna tycker jobbet är roligt. 80 procent av tiden ska de ha kul och 20 procent kan vara krav. Då blir det bäst. Och för min egen del tränar jag en del löpning och styrketräning, plus att jag varje morgon jonglerar med bollar stående på ett ben för att träna balans, koordination och koncentration.

Hemma i Knubbo har Thorvaldur idealiska förhållanden för såväl avel som träning. En ovalbana finns anlagd samt att det finns gott om skogsvägar med olika underlag att rida på. 2014 var ett riktigt bra tävlingsår för Thorvaldur och hans hästar med såväl SM-seger, silver på Nordiskt mästerskap som dubbel vinnare av championat för flygande pass som arrangerades i Tyskland.

Satsar inför mästerskap

Thorvaldur gjorde en rejäl satsning inför VM för islandshästar i Herning 2015 och blev fyra i 250 m pass på tiden 21.62 med Thyrnir.

– Den tiden borde har räckt till seger på VM men tyvärr fick vi inte till det den andra dagen när förhållandena var som bäst. Som tröst ärades jag med tävlingens ”Feather-prize” för harmonisk ridning och god sportmanship. Det känner jag mig stolt över, säger Thorvaldur.

Året efter, 2016, blev det guld i 250 m pass på NM i Norge och på VM i Holland året därpå blev det ett silver i samma gren.

– Under dessa år blev det många segrar på SM och andra stora tävlingar och under lång tid låg vi etta på World-rankinglistan i 250 m pass.

I samband med NM 2018 så var olyckan framme och Thyrnir fick en svår gaffelbandsskada. Sedan dess har det varit en lång period av konvalescens men Thorvaldur hopppas att kan tävla med Thyrnir igen när pandemin är över.

– VM 2021 är inställt, men optimist som jag är, sätter vi siktet på VM i Holland 2023. Då blir Thyrnir och jag 96 år tillsammans så det blir säkert ett rekord bara det. Vi får helt enkelt se om vi får upp farten igen och kan konkurrera med ungdomarna om en plats i landslaget. Det blir säkert svårt men vi ska i alla fall försöka!

Fem frågor till Thorvaldur Arnason

1. Hur har aveln av islandshäst förändrats genom BLUP?
BLUP-­metoden har varit ett viktigt redskap för uppfödare av islandshästar. De senaste åren har framstegstakten varit stor när det gäller de egenskaper som ingår i avelsmålet för islandshästar. Effektiv avelsvärdering av avelshästarna och bra publicering av avelsindex på den webbaserade databasen Worldfengur har säkert spelat stor roll i den utvecklingen.

2. Du har även utvecklat ett verktyg som hjälper stoägare välja rätt hingst, hur fungerar det?
På Worldfengur kan man på enkelt sätt välja rätt hingst till sitt sto baserat på avelsindex för önskade urvalskriterier, länder där hingstarna är verksamma, säkerhet på hingstarnas index och accepterad inavelsgrad i avkomman. Förutom att få avelsindex och inavelsgrad hos den förväntade avkomman visas sannolikhetsgrader för möjliga färger som kan uppstå i avkomman samt sannolikhet för genotyp avseende passgenen.

3. Om du vuxit upp i Sverige, vilken hästras eller inriktning hade du då valt?
Svårt att säga. Men det är säkert att att jag hade hållt på med häst av något slag. Jag är fascinerad av varmblodstravaren som verkligen är en atletisk häst, dessutom gillar jag farten. Så troligen hade det blivit travsport.

4. När du tävlar, blir du aldrig rädd för den höga farten?
Nej aldrig. Desto snabbare desto roligare!

5. Vad var ditt stora mål just nu?
Mitt största mål  är att förbereda mig själv och min häst Thyrnir från Knubbo på allra bästa sätt efter hans svåra gaffelbandsskada som han fick vid NM 2018. Framför allt skall jag ha kul på vägen och njuta av livet och samvaron med mina hästar.

Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige.