Magnús Skulasón

– Jo, jag har litet svårt att säga nej, medger Magnús. Men jag vill så gärna dela med mig av den kunskap om träning och hantering av häst som jag fick från min egen far och farfar hemma på Island, och som jag med tiden har utvecklat på egen hand.

Hästar har alltid funnits i Magnús liv. Han växte upp på en gård i Eyrarbakki, en ort på Islands sydkust. Hans pappa Skule Steinsson var en välkänd tränare och tävlingsryttare och på gården fanns cirka 200 islandshästar. Att föda upp och träna såväl egna som andras hästar var en viktig försörjning för hela familjen. Magnus fick tidigt börja hjälpa till med olika sysslor på gården och när han väl fick börja rida upptäckte pappan att sonen var duktig på att sitta kvar även på de mest bångstyriga hästarna.

– Det resulterade förstås i att jag fick rida in många av hästarna som kom till oss, säger han.

Magnús började så småningom även tävla i ungdomsklasser på Island. Men som 16-åring blev det en riktig tvärvändning i tillvaron när han bestämde sig för att gå till sjöss. Under 12 år jobbade han inom  fiskerinäringen och med båtfrakt. Det var en hård tillvaro men han trivdes med livet och sina arbetskamrater.

Under några lediga dagar i land besökte han det legendariska hästevenemanget Landsmót som hålls vartannat år på Island. Där möts de bästa isländska hästarna i flera olika tävlingar och uppvisningar.
Magnús bestämde sig då för att återvända till hästvärlden och har sedan dess haft ett stort engagemang både som ryttare och tränare. Efter en kortare period som tränare av islandshästar i Österrike, flyttade han till södra Sverige 1993 och har sedan dess bott och arbetat här.

Drömgården blev hans

År 2002 blev Magnús ägare till vackra Brösarpsgården på Österlen i Skåne. Tillsammans med sin sambo Petronella Davidsson driver han en verksamhet som inkluderar såväl tävlingshästar och avelshästar som träning av ditresande ekipage. Brösarpsgården och terrängen runt omkring erbjuder fantastiska möjligheter för att träna islandshästar på ett optimalt sätt.

-Vi har både branta backar, stränder, havet och ängar att träna på vilket är helt idealiskt för våra hästar som är väldigt duktiga på att ta sig fram i alla typer av terräng. Jag är försiktig med att arbeta mina hästar på ridbana eller i ridhus och använder helst den natur vi har omkring oss.

Paret har ett 20-tal hästar i olika åldrar för tävling och avel. Bästa hästen i stallet för närvarande är stoet Valsa från Brösarpsgården som Magnús har haft stora framgångar med, bland annat på VM 2019 i Tyskland. Även avelshingsten Noi från Brösarpsgården har varit mycket framgångsrik med Magnús, och tävlas nu av Petronella.

På gården finns också legendariske 21-åriga hingsten Hraunar fra EfriRaudalek som tillsammans med Magnús har dominerat på många mästerskap. Hingsten tävlar fortfarande, men på lägre nivå, samt verkar inom aveln. Men ”kungen” bland hästarna på Brösarpsgården är utan tvekan Mjölnir frá Dalbæ som numera lever sitt liv som pensionär. Mjölnir har under sin karriär vunnit VM-guld sju gånger med tre olika ryttare.

– Mjölnir och Dugur frá Minni-Borg är två hästar som gjort mig till den ryttare jag är idag och är grunden till framgångarna med både Hraunar och Valsa, säger Magnús.

Islandshästen allt mer populär

På Island har islandshästen alltid använts för att rida på. Den svåra terrängen på ön gjorde det inte möjligt att använda den som draghäst. Förmågan att kunna ta sig fram har varit viktig för rasens utveckling.

Att islandshästar även har fler gångarter, totalt fem genom sin tölt och pass, än andra hästraser har varit ett stort plus för deras popularitet. I Sverige finns idag cirka 30 000 islandshästar vilket innebär att det är den tredje största rasen i landet.

Magnús tycker att aveln av islandshästen har gjort den ännu bättre idag än tidigare, inte minst i Sverige. Hästarna har blivit både större och mer välbyggda – och vackra.

– Det har skett en enorm utveckling med taktsäkra hästar som går för lätta hjälper och som dessutom har bra temperament. Ett trevligt lynne hos hästen är något jag uppskattar mer och med som äldre ryttare!

Magnús lägger mycket tid på att förstå vad varje enskild häst behöver för slags träning för att utvecklas på rätt sätt. Han tar intryck från andra sportgrenar, bland annat judo som han själv tränar vid sidan om ridningen.

– Min pappa var duktig inom brottning och hans tankar om träning har också inspirerat mig. Det handlar om långsiktighet, betonar han. Jag vill förstå hästens styrkor och svagheter och lägga upp träningen efter det. Det är viktigt att komma till den nivån när gångarten går igenom hela hästens kropp. Då jobbar den lätt och elegant.

Utvecklat egen träningsmetod

Filosofin bakom träningen vill Magnús nu även lära ut till sina elever. Han kallar det ”Skulásonmetoden” och hans tankar finns beskrivna i en bok som gavs ut för några år sedan i samarbete med Stina Helmersson.

– Målet är att utveckla och förbättra kommunikation samt balans och ridbarhet hos ryttare, enligt min metod. Det innebär arbete i olika miljöer och att utveckla olika verktyg som till exempel markarbete eller longering. I utbildningen fokuserar vi bland annat på koordination hos ryttare både i sadeln och från marken samt sits och inverkan i de olika gångarterna.

Magnús väljer helst att träna och tävla med hästar som är femgångare. Han gillar det unika i att kunna utnyttja så många gångarter hos en enda häst. Trots att en islandshäst är relativt liten i kroppen jämfört med andra hästraser har den en fantastisk utväxling som Magnús vill likna vid en sportbil, typ Ferrari.

Att tävlingsnivån har ökat i Sverige kan Magnus både ta åt sig äran för som ryttare och tränare. Hans prissamling med 40 SM-guld och 10 VM-guld är svårslaget och han har ännu inga planer på sluta tävla – så länge han sitter på en islandshäst!

Som ”nästan” granne med hoppryttaren Peder Fredricson, bosatt på Grevlunda, några kilometer söder om Brösarpsgården, har de två mästerskapsryttarna utbytt tankar om hur man tränar hästar på verklig elitnivå.

– Jo, vi har båda testat att rida varandras hästar men det var faktiskt inte helt enkelt att ta med sig tekniken mellan islandshäst och varmblodig hopphäst. För den som vill tävla på högsta nivån gäller det att hitta sin egen identitet och finslipa på detaljerna.

Fem frågor till Magnús Skúlas0n:

1. Vilken av dina hästar under karriären har betytt mest för dig?
   Hraunar är den häst som betytt mest. Främst på grund av hans stora karaktär och den resa vi har gjort tillsammans.
2. Hur ofta tävlar du med någon av dina hästar?
   Vi tävlar ca 6-8 gånger per år, och det är 2-3 grenar på varje tävling. Ibland är tävlingen bara under två dagar men mästerskapen är mellan 5-10 dagar
3. Har du någon förebild inom sporten som inspirerar dig?
   Nej ingen särskild inom hästsporten. Däremot inspireras jag av utövare inom andra idrotter.
4. Hur många dagar per år håller du träning utanför gården?
   Jag är i stort sett ute och reser varannan vecka och är då borta mellan 2-4 dagar, utom under en vanlig tävlingssäsong, då är jag hemma mer, eller ja på tävling…
5. Det händer att du cyklar med dina hästar. Berätta varför?
   För mig är det en viktig del att jobba med, då jag använder det mycket under tävlingar för att låta hästarna komma ut och motionera.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige.