Linda Kjellberg

Linda anställdes som hästlärare när hon först började på Strömsholm. Då, för tjugo år sedan fick hon bland annat ansvar för utfodringen av de 160 hästar som fanns på anläggningen. Idag har hon samma titel men arbetsuppgifterna har förändrats.

– Jag undervisar fortfarande inom hästkunskap, bland annat för hippologerna precis som jag har gjort från början, men nu har jag också ansvar för miljöcertifiering av Strömsholm och är doktorand på halvtid vid SLU.

Forskar om hästars välfärd och beteende

Under 2015 påbörjade Linda sina studier i ett forskningsprojekt som handlar om hästars välfärd och beteende i en aktiv grupphästhållning. Forskningen går att genomföra på hemmaplan eftersom det sedan januari 2014 finns just en sådan anläggning på Strömsholm.

– Jag gillar utmaningar och det känns väldigt spännande att få göra de här studierna, jag har bra kollegor med forskarbakgrund här på Strömsholm som stöttar mig, bland annat min huvudhandledare Karin Morgan som är agronomie doktor.

Att hålla hästar i aktiv grupphållning är relativt nytt i Sverige, det finns i nuläget ett 30-tal anläggningar byggda. Samtliga tre riksanläggningar, det vill säga, Strömsholm, Flyinge och Wången, har satsat på den nya formen av inhysning – och det görs forskning på alla tre.

Linda studerar hästarna utifrån ett antal frågeställningar, bland annat hästarnas beteenden samt hur välfärden kan garanteras. Hon poängterar vikten av att både kunna överblicka hela besättningen och ändå se varje enskild häst.

– Det är främst skolhästarna som vi håller i aktiv grupphästhållning, och de flesta fungerar väldigt bra där. Ända sedan vi invigde systemet har vi regelbundet, ett par gånger per termin, besiktigat hästarna när det gäller hälta, sårskador, hull och hovar. Vi har också dokumenterat hur hästarna fungerar i arbetet och om utfodringen fungerar som den ska.

– Jag tycker det är värdefullt att även kunna ha med studenterna när vi gör dessa besiktningar. De får själva se och även höra vad olika experter här på Strömsholm delar med sig av när det gäller hästarnas status.

Linda har själv en utbildning till husdjursagronom vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Hon började plugga där 1988, och blev student precis i det skede när häst fanns med på schemat.

– Jag var beredd på att jobba med kor eller grisar, troligen som rådgivare och det hade varit helt ok. Men när chansen gavs att även lära mer om häst så tog jag den. Även om jag alltid har tyckt om hästar och att rida, ville jag varken försöka bli veterinär eller hippolog. Jag ville helst arbeta med friska hästar och då bland annat som foderrådgivare. Mitt examensarbete handlade om smältbarhet för vegetabiliskt fett vid utfodring av häst.

Nöjd med sin utbildning

Agronomexamen utökades med en pedagogisk utbildning vilket gav möjlighet att jobba som lärare på flera naturbruksgymnasier, först Grans naturbruksskola i Piteå och därefter till Tenhults naturbruksgymnasium i Jönköping.

– Nu när jag har fått ansvar för miljöcertifiering av Strömsholm är jag tacksam för all den miljökunskap jag fick med mig via agronomprogrammet. Jag tycker också att utbildningen gav mig en väldigt bra grund för att undervisa om hästen som biologisk varelse, samt att jag fick en träning i kritiskt granskande. Den kunskapen har jag haft nytta av såväl i jobbet som privat.

När Linda började på Strömsholm var utfodringen av hästarna baserad på hö och havre, så som det såg ut i de flesta svenska stallar. Produktionen av hösilage till hästar befann sig i ett tidigt stadium, och mycket av det foder som producerades var av för dålig kvalitet.

– Jag hade dock redan då ett gott öga till inplastat vallfoder till häst och när det i slutet av 1990-talet var svårt att få tag på bra hö i större mängd lyckades jag introducera hösilage på Strömsholm. I dag är det nästan enbart hösilage i fyrkantsbal som vi fodrar med, och det går åt cirka 450 ton ts per år till de 200 hästar som finns här.

Uträknad foderstat för varje häst

Idag är det hippologen Åsa Johansson som har ansvar för utfodringen av alla hästarna. Hon utgår från en typfoderstat som sedan justeras efter varje häst. Såväl hästar som foder vägs för att ha optimal kontroll. Förutom att hästarna får tillräcklig mängd grovfoder och mindre mängd kraftfoder får de också några kilo halm per dag för att få i sig mer strå, då Strömsholms hästar hålls på spån

– Eftersom vi också lägger in ett miljötänk så köper vi helst in foder i närmiljön. Oftast finns våra producenter bara någon mil bort, säger Linda. Vi undviker även fodermedel med negativ miljöpåverkan såsom sojamjöl och anpassar mineralgivan så att ett överskott av fosfor minimeras.

Grovfoder viktigast – för alla hästarna

I den aktiva grupphästhållningen är grovfoder det viktigaste, varje häst har en transponder (teknisk utrustning) runt halsen som ger individuell mängd foder över dygnet, vilket landar på i snitt cirka 10 kilo torrsubstans. Det finns även en foderautomat för kraftfoder och mineraler, och även om hästarna får en ganska blygsam mängd så har Linda sett att dessa givor även fyller en annan funktion.

– Det är ett sätt att få hästarna att bli mer aktiva eftersom de då motiveras att gå mellan stationerna.

En viktig del i Lindas forskningsprojekt är att studera hästarnas beteenden i grupphållningen. Hittills har hon tillsammans med hippologstudenter studerat hästarnas variation av ättider av grovfoder samt hur lång tid det tar för dem att lära sig foderautomaterna. Nästa del är att studera hästarnas liggtider och liggbeteende i när de har tillgång till olika liggytor.

Att rida är Lindas stora intresse och har varit så ända sedan barndomen. Hon började rida i 7-årsåldern i Finspång där hon bodde fram till 11 år.

– Jag hade turen att få rida för väldigt duktiga ridlärare när jag red på ridskola. Först för Helena Jaeger i Finspång där vi bodde tills jag var 11 år, och sedan när vi hade flyttat till Hestra i Småland red jag för Barbro Tuff Rosberg som jobbade på Gislaved-Anderstorps ridskola. De har bägge gett mig en bra grund som ryttare.

Rider gärna fullblod

Första egna hästen blev ett äldre fullblodssto som köptes strax innan Linda började på naturbruksgymnasiet i Plönninge. Innan dess hade hon varit medryttare till ett antal hästar samt ponnyer.

– Jag är ganska liten och lätt och fick därför rida en del bråkiga ponnyer som ägarna ville ha hjälp med. Det gav bra erfarenhet.

Linda tävlade såväl sitt fullblodssto Pavane och några år senare även stoets avkomma, Java. Hon var en liten och snabb häst, bara 1.58 i mankhöjd, med stort hopphjärta. Det blev tävlingar upp till medelsvår nivå i hoppning. Därefter var det en son till Java som blev nästa häst. Han är numera såld till Ridskolan Strömsholm där han jobbar som skolhäst och är mycket nöjd med sin tillvaro, väl omhändertagen av skolans elever och kunniga personal.

– Nu har jag återigen en fullblodskorsning, Domino, vilket är den hästtyp som jag gillar bäst. Han har andra utmaningar än mina föregående hästar. Men då jag jobbar på Strömsholm får jag ju fantastisk hjälp av mina kollegor med både dressyr och hoppning, vilket är en verklig bonus.

– Något proffs lär jag dock aldrig bli när det gäller ridning. Att rida är min hobby, att lära ut kunskap om hästen som biologisk varelse och dess behov är jag betydligt bättre på, säger Linda.

Fem frågor till Linda Kjellberg:

1. Är aktiv grupphästhållning framtidens hästhållning?
   Aktiv grupphästhållning är den inhysningsform som jag tror kommer att öka mycket samtidigt som vi även kommer att se en ökning för andra typer av grupphållning. Samtidigt så kommer det att finnas kvar ett stort antal stallar med boxar då det inte finns förutsättningar för t ex gården eller det är lämplig för verksamheten att införa aktiv grupphästhållning.
2. Passar aktiv grupphållning även tävlingshästar?
   Svaret beror alltid på vad man menar med tävlingshäst… På RS har vi skolhästar som tävlar t o m Msv dressyr och 1.30 hoppning i aktiv grupphästhållning och det fungerar bra för de individer som vi har där. Man måste dock vara beredd på att lägga ner mer tid på skötsel av hästarna för att få en glänsande hårrem när de går ute i grupp i så stor utsträckning.
3. Tar vi tillräcklig hänsyn till hästens behov i dagens hästhållning?
   Jag tycker att vi har bra hästhållning i Sverige och den har förbättrats sedan jag var ung beroende att på vi t ex fått mer kunskaper om grovfodrets betydelse, hästens behov av social kontakt samt rörelse. Men jag tror att den kan bli ännu bättre vilket är en drivkraft för mig som forskare och lärare.
4. Vilka fördelar ser du med att bedriva forskning på Strömsholm?
   En inspirerande miljö som leder till många uppslag till studier, intresserade och engagerade kollegor och ledning som ställer upp på de extra insatser som krävs för en lyckad studie samt ett bra handledarteam.
5. Du har ansvar för miljöcertifiering på Strömsholm, vad innebär det?
   RS är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och det innebär att vi strävar efter ett miljötänk i alla led och alla nivåer inom organisationen. Min uppgift i detta är att vara ett stöd för alla medarbetare deras respektive praktiska del av miljöarbete och även vara den sammanhållande länken i vårt miljöarbete.

Publikationer

• Introduction to automatic forage stations and measurement of forage intake rate in an active open barn for horses – Linda Kjellberg och Karin Morgan 2021
• Linda Kjellbergs doktorandprojekt vid SLU kommer att vara avslutat under 2022.  

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige.