Göran Åkerström

Travsportens organisationer har de senaste åren gjort ett gediget arbete för att hästarna inom travet ska träna och tävla under bättre förhållanden. Hästar som inte är i form för tävling, på grund av hältor eller andra problem, ska helt enkelt inte komma till start är den grundläggande tanken. Lanseringen av  kontrollprogrammet Travarhälsan under 2013 gav genklang såväl i Sverige som utomlands. Tusentals kontroller har genomförts.

– Genom Travarhälsan ökar möjligheten att höja kunskapen bland alla aktiva inom sporten, säger Göran. Den ger en bra vägledning för egenkontroll hemma i stallet och den följs upp genom ett stort antal kontrollanter som nu finns på plats vid varje tävling. Det har fungerat väldigt bra och vi utbildar hela tiden nya kontrollanter.

Göran tycker att dagens travsport har en bättre hästhållning än tidigare. Hästarna är i gott hull och väl musklade. De tränas och utfodras annorlunda vilket befrämjar hälsan. Samtidigt medger han att det fortfarande finns brister, och då särskilt bland en del amatörtränare. Det är just den gruppen han hoppas kunna nå via Travarhälsan.

Många skadade hästar inom sporten

När Göran tillträdde sin tjänst som chefsveterinär i september 2010 fanns en vikande trend av hästägare inom sporten. Många hästar var ofta skadade vilket medförde höga kostnader för bland annat veterinärvård. I samma veva hade sporten just haft ”Åke Svanstedt-affären” som ytterligare spred salt i såren.

Ledningen inom travet tog tag i problemet och arbetade bland annat fram en ny värdegrund för sporten. Den veterinära delen fick större tyngd och för att markera förändringen bytte avdelningen namn till hästvälfärdsavdelningen. Namnbytet innebär att avdelningen numera har ett bredare ansvarsområde än tidigare – och sätter större fokus på hästens hela liv.

Det är den avdelningen som Göran Åkerström basar över, efter tidigare chefsveterinären Peter Forssberg och hans kollega Stig Hägglund, som enligt Göran ”krattade manegen” för honom.

– Till min fördel hör att jag förutom veterinärkompetens även har erfarenhet av arbete inom myndigheter som dåvarande Djurskyddsmyndigheten och därefter Jordbruksverket. Jag har också arbetat som föreståndare på hovslagarutbildningen, som fanns vid SLU i Skara, och har därmed kontakt även med forskarsamhället.

Göran känner starkt för de hästar han möter inom hästsporten. I tonåren tränade han själv friidrott på hög nivå och fick uppleva hur hård och ensidig träning gav honom stressfrakturer i benen. Han upplevde dessutom hur konkurrenter runt honom plötsligt presterade markant bättre på vissa tävlingar vilket gav Göran tankeställare kring dopningsfrågor.

Att just kontrollerna av otillåten medicinering och dopning är högprioriterade områden inom hästsporten är något Göran är nöjd med. När utländska travhästar tävlar i Sverige görs det inom svenskt reglemente vad gäller dopning. För att göra det extra tydligt vad som gäller skickar Svensk Travsport ut kontrollanter till alla hästar som ska delta i det stundande Elitloppet – oavsett var i världen hästarna befinner sig.

Databas över skador och sjukdomar

Förutom Travarhälsan har Göran även uppdraget att inom travsporten få igång en databas över skador, sjukdomar och bakomliggande faktorer som underlag, träningsintensitet och härstamning. Det ska vara helt frivilligt att fylla i uppgifterna i databasen och såväl hästar som tränare kommer att vara anonyma.
– Vitsen med detta är att få fram en bild hur det ser ut beträffande skador inom sporten. Det har vi inte idag eftersom tävlande travhästar inte försäkras på samma sätt som inom ridsporten. Vi vet helt enkelt inte vilka skador som är mest frekventa.

En frivillig skadedatabas finns sedan tidigare i Kentucky, USA och Göran har förhoppningen att kunna starta utvecklingsarbetet under hösten 2014.

Till framtidsplanerna hör även en grupp som kan arbeta med travhästens utrustning och munhålestatus. Här vill Göran involvera såväl hästforskare som tränare för att få till en helhetsbild över läget.

– Vi får regelbundet anmälningar till vår avdelning när det gäller olika problem med vanskötsel inom hästhållning av travhästar och vi har egna resurser att besöka de stallar som anges.

Hästsporten granskas av många

All hästsport, såväl inom trav, ridsport och annan användning, har numera ögonen på sig från organisationer som ifrågasätter hur hästar brukas. Den situationen är något som Göran får känna på nästan dagligen. Han förekommer ofta i media om olika frågeställningar och hukar inte för den uppgiften.

– Jo, tempot är högt, medger han, men samtidigt är det här det absolut roligaste jobb har jag har haft. Det är snabba beslut och åtgärder hela tiden vilket gör att jag ser väldigt konkreta resultat och det känns bra.

Inom familjen finns ett stort hästintresse och såväl Görans fru som en av döttrarna är aktiva inom ridsporten. Själv tävlade han både fälttävlan och hoppning när han var yngre, men nu var det många år sedan han satt på en häst.

– När jag kommer hem till Varberg brukar jag istället gå ner till havet för att hämta ny energi. Där finns en klippa som heter Rödskär, och på den kan jag sitta en hel dag och bara ta det lugnt.

Fem frågor till Göran Åkerström:

1. Hur mycket betyder ny forskning för travhästens välfärd?
   Forskning är oerhört viktig och vi lägger mycket jobb på att hitta de projekt som är mest relevanta för travsporten. Vi är också aktiva tillsammans med övriga nordiska länder inom ett par internationella nätverk. Det har betytt mycket för framstegen inom antidopningsarbetet och även ökat rättssäkerheten.
2. Är det stor skillnad på hästvälfärden för travhästar i andra länder jämfört med Sverige?
   Vi ses ofta som förebilder av andra länder, även den internationella galoppen sneglar mot vårt sätt att arbeta. I vissa avseenden ligger vi allra längst fram medan andra länder gått längre än oss i andra frågor. Exempelvis har Schweiz mycket hårda utrustningsregler och Frankrike har förbjudit barfotatävlande med 2- och 3-åriga hästar. Det finns dock alltid delar vi kan bli bättre på. Jag lär mig något nytt varje gång jag träffar utländska kollegor.
3. Vilka förhoppningar har du på en skadedatabas?
   Att den ska ge oss riktigt bra fakta för utvecklingsarbete inom träning, uppfödning, regelverk, banunderlag och behandlingar.
4. Hur tror du framtidens travsport kommer att utvecklas?
   Jag tror vi har ett par tuffa år framför oss men när de är över och vi tillsammans har löst dagens utmaningar kommer det bli riktigt bra. Det finns en fantastisk utvecklingsvilja hos våra aktiva och jag tror att ATG:s marknadssatsning kommer ge oss ekonomiska möjligheter att göra riktigt bra sport och underhållning på hästarnas villkor.
5. Tror du att HästSverige är en kunskapskälla vid sidan av Travarhälsan?
   HästSverige är en seriös källa till information som behövs i det mycket blandade informationsflöde vi har idag. Jag hänvisar ofta till HästSverige.se just av den anledningen.

Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige.