Förstå inverkningar
All utbildning börjar med att få hästen att acceptera ryttarens ledarskap, att lära sig förstå inverkningarna som styr hans ben och övriga kroppsdelar.
– Då kan du ge hästen form och balans. Har hästen en form och balans som passar för uppgiften, så kommer den att göra det bättre, säger Eyjolfur.
Men det krävs olika tekniker för olika gångarter och allt bygger på kunskap. Islandshästens tölt är den gångart som oftast kräver mest utbildning.
– Den rena fyrtakten är det svåraste. Ryttarens måste ha känsla för takten. Att känna i kroppen när hästen går rätt eller om den är pass- eller travtaktig.
I framtiden hoppas Eyjolfur att det kommer mekaniska hästar som är programmerade för tölt, både ren, passtaktig och travtaktig, där ryttaren kan träna upp sin känsla.
– Jag tror att det kommer, det pågår en stor utveckling av mekaniska hästar idag. Men det krävs sponsorer för att få i gång det med tölten.
Från början handlar det ändå om utbildningsgångarten skritt. Hästen måste först kunna göra saker i skritt innan man går vidare till en annan gångart. Här, liksom i övriga gångarter, är det viktigt att hästen är lösgjord och går i ren takt genom hela kroppen.
Eyjolfur pratar om ”backmover” och ”legmover”. Hos en backmover fjädrar rörelserna genom hela kroppen. En legmover däremot är spänd i kroppen och rör bara sina ben. Den är inte lösgjord, den fjädrar inte och den belastar sina ben mer. Den lösgjorda hästen, med rörelser i hela kroppen, har halsen och huvudet framåt nedåt och går i ren takt. Den får inte rusa, det gäller alla gångarter.
– Så fort hästen rusar blir steget kortare, snabbare och rörelsen i kroppen minskar. Det är inte bra. Man ska lära hästen att gå i långsam takt med långa steg, inte snabb takt med korta steg.