Christina Olsson

Hemma i Alfta i Hälsingland var  Christina Olsson en hästtjej som många andra – med ett stort undantag! Hennes dröm var att skaffa en häst för att avla på.

Både farfar och morfar var riktiga hästkarlar som födde upp ardennerhästar och Christinas farföräldrar hade både nordsvenskar och ardennerhästar som arbetshästar på gården i Hälsingland. Men för Christina var det helt andra hästar som hägrade.

Redan från tio års ålder läste hon hingstkataloger och försökte klura ut vilka hingstar och stofamiljer som var framgångsrika inom den svenska varmblodsaveln. Hon läste också Travrondens vinternummer med alla hingstannonser. Tidningarna sedan dess finns sparade än i dag.

Drömde om att starta stuteri

Hon fantiserade tidigt om att köpa en gård och starta stuteri. För att kunna köpa sitt första sto behövdes pengar, och Christina lyckades genom ihärdig lingonplockning jobba ihop tillräckligt för att ha råd med det allra första avelsstoet.

På den tiden fanns det knappt någon uppfödare av varmblodshästar  i södra Norrland. Hon fick leta efter häst längre söderut i landet. Tillsammans med sin pappa åkte hon på hästpremieringar runt om i Mälardalen.

-Via en kontakter hittade jag i Södermanland ett tvåårigt sto, Carmen, efter hingsten Nepal. Hon var rätt billig då hon hade en lättare kosmetisk skada i hasen som inte hindrade brukbarheten. Henne köpte jag.

Christina hade bestämt att Carmen skulle åka på betäckning hos hingsten Rockad som stod på station hos Per Köling i Knivsta. Men när det var dags för betäckning på våren upptäcktes att stoet redan bar på ett foster. Hon hade blivit tjuvbetäckt av en ponnyhingst hos sin förra ägare. Resultatet blev ett föl som föddes i september hos den då 16-åriga Christina.

– Ja, det var en tuff start för mig som uppfödare men jag intalade mig själv att nu kunde det ju inte bli sämre i alla fall.

Valde att betäcka med Lambert

Nästa hingst som Christina valde ut blev Lambert, en av Flyinges många hingstar. Hon hade läst att Lambert gjort ett bra bruksprov och det fick avgöra. För att realisera betäckningen tvingades Christina och hennes pappa köra ner Carmen till hingsthållaren Holger Essgärde i Axvall nära Skara, cirka 40 mil enkel resa. På den tiden förekom ju inte inseminering inom hästaveln på samma sätt som idag.

Efter två föl undan Carmen hade Christina insett att hon behövde ännu ett sto om avelsarbetet skulle lyckas. Hon letade efter ett toppstammat sto med meriter från Elmiautställningen, där de allra bästa varmblodsstona i landet visades på den tiden.

Stoet Lakenda blev starten för aveln

– Jag hittade stoet Lakenda i Värmlandsskogarna. Hon var uppfödd av den mycket kände Erik Nilsson i Moheda. Det var ett sto efter fullblodshingsten Cosmos med den välkända Gakendastofamiljen bakom sig.

Lakenda blev starten för den framgångsrika halvblodsavel Christina har bedrivit under många år. För närvarande finns tre ston i avel, varav ett är varmblodig travare. Totalt äger hon och sambon Stefan just nu 12 hästar. Ett 50-tal avkommor har fötts på gården Gäddvik i Hälsingland under åren och just nu har hon några egna riktigt väl presterande hästar som syns inom sporten.

– Av de som tävlar för närvarande är ju Astoria den som synts mest, berättar Christina.

Stora framgångar för Jeanna och Astoria

Med Jeanna Högberg i sadeln har Astoria vunnit Breeders Trophy tre år i rad, Champions of the winner två år i rad, Falsterbos 7-års championat och finalen av Agria star of tomorrow på Jönköping Horse Show. Astoria har också deltagit i tre unghäst-VM och varit i VM-final två gånger med resultat som näst bästa sto senast. Ekipaget debuterade i år i Grand Prix dressyr som 9-åring med seger på 72,5 procent. Astoria och Jeanna vann också lag-SM i dressyr i fjol och utsågs till morgonadagens stjärna vid Ridsporten Årets Hästgala 2019.

– Även mitt sto Athena har vunnit Breeders Trophy-final och deltagit i BT slutfinal både som 3-4-5- och 6-åring. Hon var också med i Unghäst-VM som femåring och sjätteplacerad där i B-finalen. Jag blev även årets uppfödare alla kategorier i Sverige vid ridsportens Årets hästgala 2018.

Av övriga hästar som är aktiva nu på tävlingsbanorna så har A Capella debuterat i svår dressyr och Astral, After Dark, Affendi och Aedina tävlar i medelsvår dressyr med placeringar och är förhoppningsvis på väg upp i klasserna.

– Hingstarna A´ha och Adriano är exporterade. A´ha har fortsatt sin tävlingskarriär i Nederländerna och tävlar till och med Grand Prix dressyr. Avelsgodkände Adriano bor numera i USA och har där segrar till och med Intermediär I. Han blev 2020 reserv Champion i USDF Adequan National awards i Intermediär I.

Avkommor tävlar på hög nivå

Christina har nästan svårt att hålla reda på alla resultat. Bland hennes uppfödningar är det 19 hästar som tävlar eller har tävlat till och med medelsvår dressyr och högre klasser. Åtta av henne uppfödda hästar har nått svår dressyr och två av dessa har tävlat i Grand Prix och vunnit lag-SM.

– Av åtta uppfödningar med hoppstam har fem tävlat i medelsvår hoppning. Två av dem har tävlat i svår klass och en av hästarna har tävlat i norska hopplandslaget.

Under åren har Christina fött upp 29 hästar som fått diplom vid unghästtester och 22 har deltagit i årgångsfinaler. Av dessa var det nio som placerade sig i årgångsfinalerna eller i bruksproven.

Viktigt att använda bra ston

För Christina Olsson är det stonas kvaliteter och härstamning som är en mycket viktig faktor i hennes uppfödning. Hon är nästan fanatiskt intresserad av hur olika stolinjer och hingstar har nedärvt sig, genetiken ligger henne varmt om hjärtat. Hur viktig denna kunskap är, får Christina ofta bevis för när hon verkar som domare inom den svenska varmblodsaveln. Hon granskar varje år ett stort antal hästar i olika åldrar.

– Jag tittar ständigt på hästar och försöker följa vissa linjer och stammar. Varje år ägnar jag många helger åt att vara domare på fölmönstringar, treårstester, kvalitetsbedömningar och bruksprov. Jag lägger också mycket tid att läsa hingstkataloger, fackmedia med mera.

Den egna ridningen ligger numera helt på hyllan för Christinas del. Och även om hon hann med en hästskötarutbildning på Flyinge samt har arbetat som ridlärare innan hon utbildade sig till husdjursagronom vid SLU i Uppsala, så har aveln varit hennes främsta intresse.

– Visst var det fantastiskt roligt att få vara på Flyinge och rida en del av de hingstarna, som Dragon och Maraton, men avelsarbetet är det som gäller för mig numera – till viss del beroende på ålder och tid.

Ville ha häst på schemat under utbildningen

Under sin agronomutbildning lyckades Christina tjata till sig kurser som innehöll någon form av häst på schemat, flera hade koppling till travsporten. Hennes första jobb  efter agronomutbildningen blev som husdjurskonsulent  vid Lantbruksnämnden i Falun där hon bland annat var aktiv i hästfrågor.

Under många år därefter har Christina varit yrkesverksam inom travsporten. Uppgifterna har varierat, hon har bland annat arbetat med utbildning av travtränare och varit generalsekreterare på ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen). Sedan 2006 är Christina chef för avelsavdelningen inom Svensk Travsport, vilket innebär mycket administrativt arbete med registreringar, hästpass, avelsvärderingar och allt övrigt som hör ihop med aveln av den svenska varm- och kallblodiga travhästarna.

Hästarna alltid i fokus – oavsett ras

Hon ser inga problem med att röra sig mellan ridhästaveln och travsportens avel. Tvärtom har de två hästvärldarna närmat sig varandra mycket under åren. Tidigare upplevde hon fler stängda dörrar än idag.
– Det är just hästarna som är mitt absoluta huvudfokus inom travsporten och oavsett vilken hästras vi ägnar oss åt är ju hästintresset gemensamt. Jag känner mig priviligierad att få arbeta med mitt stora intresse, säger Christina.

Hon pekar på att betäckningssiffrorna inom travet verkar ha stabiliserat sig och ökat med cirka 10 procent sedan bottenåren 2013-2014 efter att tidigare haft en vikande trend under ett antal år.

– Svensk travhästuppfödning är internationellt väldig stark och vi har nu svenskfödda Elithingstar som exporterar semin till hela världen. En av världens mest populära och använda hingstar är den svenskfödde Maharajah från Menhammars stuteri. Även svenska ung- och tävlingshästar är efterfrågade och exporteras till ett flertal länder.

⇨ Även Johan Hellander, stallchef på stuteri Menhammar, finns som profil hos HästSverige. Läs mer om honom här!

Fem frågor till Christina Olsson

1.Vilka råd vill du ge till en stoägare som vill börja avla?
Ha en tydlig målsättning med din avel och se objektivt på ditt sto. I ridhästaveln är det viktigt att du vet vad du vill med dina föl/din uppfödning? Passar stoet för din egen avelsmålsättning? Det kommer inte att bli som du alltid hoppats även om du har ett mål, men utan mål vet du inte ens om eller när du lyckats.

2. Hur ska man tänka när det gäller att välja hingst?
Börja med att granska ditt sto och var ärligt mot dig själv. Det är betydligt större variation mellan bästa och sämsta sto än mellan bästa och sämsta hingst. Sen skall hingstvalet komplettera ditt sto och i linje med vad du vill uppnå. Hingstannonser är reklam och kan aldrig ersätta värdet av att själv se och träffa hingsten. Tänk igenom om du vill chansa på en ung oprövad hingst som både kan vara vinst eller nitlott eller om du vill använda en som är beprövad i aveln. Tar du den som är beprövad, använd då den statistik och information som finns för att se om han passar just ditt sto – eller inte.

3. Vad är det första du tittar på hos en häst?
Helheten och hästens själ/personlighet. Sättet att röra sig och visa upp sig, oavsett om det är en trav-, dressyr- eller hopphäst. Efter dessa första intryck kommer förstås alla delegenskaper som extremiteter, kroppsbyggnad, travaktion, enskilda gångarter, hoppförmåga mm.

4. Vad kan göras för att öka lönsamheten inom hästavel?
Ökad efterfrågan på våra hästar ökar också uppfödarnas och ägarnas möjlighet att sälja och  därigenom viljan att betäcka stona. Vi måste marknadsföra och tala om att svenska hästar är bra och inte alltid vara så svenska och sätta ljuset under skäppan.

Vi måste också arbeta med kostnaderna och formerna för uppfödning. Det är förhållandevis dyrt att föda upp hästar i Sverige och allt större del av vår befolkning bor i städerna medan hästuppfödning hör hemma där markerna finns på landsbygden. För travets del är tävlingssystemet och dess utformning samt uppfödarpremierna mycket viktiga. På ridhästsidan tror jag på olika samarbeten mellan uppfödare och ryttare för utbildning av hästarna.

5. Hur ser du på ”nya” marknader för hästförsäljning som t ex Kina?
Det är förstås mycket intressant med nya marknader och det är viktigt att vi från svenskt håll är med och bearbetar dessa. Det ger sig inte av sig självt och just nu känns det som om en del andra länder har varit och är mer offensiva än vad vi är. Vi får inte stå kvar på perrrongen när tåget går.

Text: Carin Wrange, HästSverige 2021-09-24.