– När jag var tolv år köpte mina föräldrar en new forestponny. Det var en fin 5-årig valack som hette Miclas Catho och som både jag och mina systrar tävlade, framför allt i dressyr, under flera år.
Efter ponnyåren var Åsa medryttare på flera olika hästar av olika raser som fanns i trakten. Första egna hästen blev Strong, en stor valack från uppfödaren Jan Kronmarker från Knivsta, som hon köpte 1995. Åsa hade då påbörjat sin utbildning till husdjursagronom vid SLU och blivit fascinerad av genetik och hästavel.
Några år senare lånade hon stoet Carolina, som var tävlad upp till svår klass, för att ta föl. Eftersom Åsa var intresserad av dressyr valde hon hingsten Briar som tävlade framgångsrikt med Jan Brink. Resultatet blev ett fuxfärgat hingstföl som föddes 2002 och döptes till Brio. Det visade sig så småningom att Brio hade ett tufft temperament och kanske var det den erfarenheten som fick Åsa att fundera över hur man kan forska på hästars temperament.
Forskning om hästavel
På institutionen för husdjursgenetik vid SLU gjordes under slutet av 1900-talet flera forskningsprojekt, med Jan Philipsson och Thorvaldur Arnason i spetsen, om hur den svenska hästaveln kan förbättras. Bland annat utvecklades BLUP- metoden för häst vars index ger viktig information för att nå framsteg inom aveln. Förebilden har varit de framsteg som gjorts inom nötkreatursaveln.
– Deras avelsarbete ligger nästan 20 år före hästaveln så vi har mycket att lära av dem.
⇨ Både Jan Philipsson och Thorvaldur Arnason finns som profiler hos HästSverige. Läs mer om Jan här och Thorvaldur här!