Spara
När du trycker på knappen ”spara” så sparas dina uppgifter om aktuell häst och foder. Du kan sedan, via den unika URL-adressen, gå tillbaka och göra ändringar både i uppgifterna om hästen och fodret. Kopiera och spara (exempelvis i ett word-dokument) eller bokmärke (stjärna längst till höger i fältet för din webbläsare) URL-adressen (textremsan i det vita fältet nedanför denna text). När du vill göra ändringar i foderstaten för den aktuella hästen ”klistrar” du in URL-adressen i din webbläsare eller öppnar bokmärket och du finner då de sparade uppgifterna.
OBS! Glöm inte att trycka på spara knappen när du gjort ändringar så att dina uppgifter följer med till nästa gång.
Duplicera
Denna funktion använder du om du vill skapa en foderstat till en ny häst baserat på samma fodermedel. Dina uppgifter kopieras och du får en ny unik URL-adress. Du kan via den gå tillbaka och ändra uppgifterna till en ny häst och även uppdatera foderstaten.
Välkommen till HästSveriges foderstatsprogram!
Vi är glada att du har hittat hit och att du vill räkna ut en foderstat som passar just till din häst. Här i HästSveriges foderstatsprogram får du hjälp med att räkna ut hästens näringsbehov samt att skapa en foderstat. Du kommer kunna se en beräkning som visar om den tilldelade fodergivan stämmer överens med det beräknade behov hästen har.
Behov av energi och näring
Olika hästar har olika stort behov av energi och näringsämnen. För att få vägledning kring hur hästen bör utfodras beräknar man en foderstat. Beräkningen visar hur väl hästens teoretiska behov blir täckt av fodergivan, och den måste alltid utvärderas i praktiken för varje häst. Ett sätt att utvärdera foderstatens energigiva är genom hullbedömning.
Hur mycket foder?
Foderstatsberäkningar hjälper också till att planera hur mycket foder det kommer att gå åt under en säsong. Det finns både hälsomässiga och ekonomiska fördelar med att beräkna hästens foderstat jämfört med att inte göra det.
Behövs analys av fodret?
För att kunna beräkna en foderstat behöver man ha uppgifter om hästen och en analys av grovfodrets energi- och näringsinnehåll. Hur man tar ut ett prov för analys kan du läsa mer om på HästSverige.
Tips på vägen: Ange värden med punkt (.) och inte kommatecken (,)
När du anger värden med decimal, ange dem med punkt, t.ex. ”7.3” och inte med kommatecken, ”7,3”.
kg
Kopiera och spara (exempelvis i ett word-dokument) eller bokmärk (stjärna längst till höger i fältet för din webbläsare) URL-adressen (textremsan i det vita fältet). När du vill göra ändringar i foderstaten för den aktuella hästen klipper du in URL-adressen i din webbläsare eller öppnar bokmärket och du finner då de sparade uppgifterna.
Hästens ålder kan påverka dess näringsbehov, framför allt har unga växande hästar högre behov än vuxna hästar. En del gamla hästar (>20 år) kan ha ett högre näringsbehov jämfört med när de var yngre, men inte alla.
Olika individer kan ha olika stort underhållsbehov av energi. Man delar in hästar i lättfödda, normalfödda och svårfödda. Lättfödda hästar behöver lite mindre och svårfödda lite mer foder än genomsnitthästen (normalfödd). Många kallblod, ponnyer, iberiska och arabiska hästar är lättfödda, medan många engelska fullblod är svårfödda. Variationen är dock stor även inom en och samma ras. Lär dig mer om hästens näringsbehov på HästSverige.
Här ska du ange hästens vikt med hänsyn taget till hull (se nästa punkt i beräkningen).
Att väga hästen på en våg är det mest tillförlitliga sättet att ta reda på hästens aktuella kroppsvikt. Om detta inte är möjligt kan hästens ungefärliga kroppsvikt uppskattas från olika kroppsmått som sedan sätts in en formel för att beräkna vikten. Läs mer om hur man beräknar hästens vikt.
När du räknar foderstaten.
Det finns två kategorier hästar när man beräknar hästens vikt för en foderstat;
- vuxen häst (över 3 år gammal) Riktlinjer för normalvikt för vuxen häst för några olika raser finns, men variationen är stor (Tabell med riktlinjer för kroppsvikt hos några olika raser).
- växande unghäst (upp till 3 år gammal). Kroppsvikten hos den växande hästen förändras tills hästen når sin slutliga vuxenvikt.
Är din häst:
- växande unghäst fyller du i hästens förväntade vuxenvikt. Här kan du inte få hjälp av automatisk uträkning.
Är din häst:
- i normalhull fyller du själv i hästens aktuella vikt eller får vikten uträknad genom automatisk viktberäkning utifrån lansmärkesomfång och mankhöjd, se nedan.
Är din häst:
- i över- eller underhull fyller du själv i hästens önskade vikt (vikten vid normalhull). Här kan du inte få hjälp av automatisk uträkning.
Verktyg för att räkna ut hästens vikt:
Man brukar använda en skala på 1 – 9 för att beskriva hullet på en häst, se nedan. Lär dig mer om hur du hullbedömer din häst på HästSverige.
- Normalhull, hullpoäng på 4-6, hästen väger lagom mycket
- Underhull, hullpoäng på 1-3, hästen väger för lite
- Överhull, hullpoäng på 7-9, hästen väger för mycket
När du räknar foderstaten.
Det hull din häst har påverkar dess energibehov. Foderstaten skall alltid beräknas efter normalhull, d v s hullpoäng 4 – 6 (önskad vikt, normalvikt). Är hästen i underhull behöver den få mer energi i sin foderstat och är den i överhull behöver den få mindre energi.
Om du, i rutan för hull, väljer hullpoäng under 4 (underhull) eller över 6 (överhull) kommer du att få en varningstext i en röd ruta som visas i bilden för foderstaten under hästens namn. Du måste då själv lägga in normalvikten för din häst, se informationen under ”Vikt”.
Ett exempel: en halvblodshäst väger 600 kg och är i hull 7 (överhull). Foderstaten ska då beräknas på 550 kg (önskad vikt) som du själv lägger in, vilket möjliggör hullminskning.
Observerat att när du utfodrar behöver du göra ändringar i foderstaten successivt. Försök aldrig ”snabb-banta” en häst, det kan medföra stora hälsorisker.
Med utfodringen styr vi hästens möjlighet att växa. Energi- och näringsintaget avgör således i vilken utsträckning hästen kan utnyttja sin tillväxtkapacitet.
Om hästen får växa i låg takt kommer den att utnyttja sin kompensatoriska tillväxtkapacitet om den släpps på bete under sommaren och växa snabbt under den perioden. Hästar som har en låg tillväxttakt blir dock färdigväxta något senare.
En unghäst med jämn och hög tillväxttakt kommer att ha uppnått sin slutliga kroppsvikt vid ca 3 års ålder medan en häst med låg tillväxttakt når denna mellan 3 och 4 års ålder.
Ungefär i månad 8-9 börjar fostret tillväxa kraftigt i storlek, vilket gör att stoets behov ökar gradvis fram till fölning. Under de två första veckorna efter fölning bibehålls foderstaten som vid högdräktigheten (eller tills stoet gått ur fölbrunst), därefter sker en successiv ökning till digivningsfoderstat.
Arbete ?
Hur mycket och hur intensivt hästen tränas påverkar dess näringsbehov.
Om hästen inte arbetas alla dagar i veckan räknar du ut hur många minuter per vecka som hästen arbetas i skritt respektive i trav och galopp, och dividerar dem med 7 för att få den dagliga träningsmängden.
Exempel: Du rider din häst 6 dagar i veckan, 20 min skritt och 30 min trav och galopp.
Skritt: 20 min x 6 = 120 min/7= 17,2 min per dag
Trav, galopp: 30 min x 6 = 180 min/7= 25,7 min per dag.
Välj ett valfritt namn på ditt foder ?
För att du lättare ska veta vilka foder du lagt in kan du här välja att namnge dem. Börja med att lägga till ett namn (exempelvis Hösilage 1), gå till ”Välj typ av foder” och därefter under rubriken ”Lägg till grovfoder” väljer du ”Eget grovfoder”. Det fungerar likadant på mineralfoder och kraftfoder.
Välj typ av foder ?
Observera att det i listan redan finns foder inlagda med standardvärden. När du väljer egna fodermedel lägger du in dina näringsvärden själv, dessa hittar du i analysen du fått/gjort av fodret eller på förpackningen.
Grovfoder
Grovfoder är det viktigaste fodret för hästen. De flesta hästar kan utfodras med ett grovfoder som är näringsmässigt anpassat för den typen av häst och lämpligt mineralfoder, utan något tillägg av kraftfoder. Lär dig mer om grovfoder på HästSverige.
Mineralfoder
Hästar behöver såväl makro-som mikromineraler för uppbyggnad av skelett och muskler. Analys av grovfodret ger besked om mineralhalterna i det och vilken typ av mineralfoder som är mest lämpligt att komplettera med. Hästen behöver alltid få selen i sin foderstat på något sätt (via mineralfoder eller specifikt selentillskott).
Kraftfoder
Kraftfoder av olika slag ska enbart ges om det verkligen finns ett behov av det. Många kraftfodertyper ökar risken för olika hälsostörningar hos hästar. Överutfodring med stärkelserika foder (spannmål) innebär högre risk för kolik och magsår hos hästen. Lär dig mer om kraftfoder på HästSverige.
Eget foder
Här skriver du in analysvärdena på ditt grovfoder och/eller ditt kraftfoder. Använd de siffror som redovisas per kg foder, inte per kg ts. Lär dig mer om hur du ska tolka din foderanalys på HästSverige.
Om analysvärden för mikromineraler saknas använder vi tabellvärden. Tabellvärden är genomsnittsvärden och innehållet av mikromineraler kan variera mycket mellan olika foderpartier. Analys av mikromineralerna Fe, Mn, Zn och Cu rekommenderas om foderstaten utgörs till 100 eller nästan 100 % av vallfoder. Innehållet av Co, I, Se och Na varierar mindre och för dessa kan tabellvärden användas.
Torrsubstans
Ett foders torrsubstans är alla ämnen i fodret utom vatten. Torrsubstansen får man fram genom att man torkar bort allt vatten som finns i fodret.
Exempel: om ett kilo hö innehåller 15% vatten är det 85% som är kvar när man torkat bort vattnet och höets torrsubstans är därmed 85% (0,85).
Så här räknar du:
- Omvandla mängd foder (som det är i handen) till mängd foder i torrsubstans (ts)
Mängd foder multiplicerat med ts-halten = mängden foder i ts.
Exempel: 1 kg hö x 0,85 (85 %) = 0,85 kg hö i ts
- Omvandla mängd foder i torrsubstans (ts) till mängd foder som det är i handen
Mängden foder i ts dividerat med ts-halten
Exempel: 0,85 kg hö (ts) / 0,85 = 1 kg hö
De flesta hästar har tillgång till en saltsten i boxen. Det är inte tillräckligt för att tillgodose hårt tränande hästar sitt dagliga behov av salt. De behöver extra salt i sitt foder eller vatten. Lär dig mer om hästens behov av Natriumklorid på HästSverige.
Hur mycket smältbart råprotein hästen behöver anges i g per MJ, det sätts alltså i relation till energibehovet. Växande unghästar, högdräktiga ston och digivande ston har ett högre proteinbehov än vuxna hästar som inte är dräktiga eller digivande. Hur stort behov just din häst har kan du läsa om i ”Utfodringsrekommendationer för häst”.
Om du trycker på knappen ”Skriv ut” kan du välja att skriva ut ditt resultat eller spara som en PDF. Om du trycker på knappen ”Börja om” kommer dina fält att nollställas och du kan lägga in ny information.
eller
Kopiera och spara (exempelvis i ett word-dokument) eller bokmärk (stjärna längst till höger i fältet för din webbläsare) URL-adressen (textremsan i det vita fältet). När du vill göra ändringar i foderstaten för den aktuella hästen klipper du in URL-adressen i din webbläsare eller öppnar bokmärket och du finner då de sparade uppgifterna.
Behöver du hjälp med hur foderstatsprogrammet fungerar – och hur du bör tänka när du beräknar vad just din häst behöver äta?
Ta del av instruktionsfilmen ovan, där forskare och husdjursagronom Malin Connysson guidar dig genom HästSveriges foderstatsprogram.
Övrigt:
Vi rekommenderar att du använder webbläsarna Chrome, Edge eller Safari när du ska räkna ut en foderstat i HästSveriges foderstatsprogram. Detta är ett nytt program och finjusteringar kommer att behöva göras under en period framåt. Vi ber dig som har synpunkter att skicka dem till info@hastsverige.se. Lycka till!
Kunskapssajten HästSverige fick 2015 av Jordbruksverket ett beviljat projektstöd inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Projektstödet innebar möjlighet för utveckling av interaktivt foderstatsprogram för häst, fritt tillgängligt på webbplatsen HästSverige. Syftet med projektet är att höja kunskapsnivån om utfodring av häst genom aktuell och korrekt information samt utan bakomliggande kommersiella intressen.
