Helena Gärtner

Precis som många andra hästtjejer började hon rida på ridskola i unga år. Helena tillbringade mycket tid på ridskolan i Helsingborg. Till en början, när hon var nio år, red hon lektion på ponny men ganska snart blev det bara stor häst.

När hoppryttaren Göran Casparsson blev ridhuschef i Helsingborg fick Helena chansen att hjälpa till med hans tävlingshästar, bland annat Florette som gick svår klass. Den erfarenheten ledde vidare till kontakt med tävlingsryttaren Marianne von Geijer på Vegeholm, några mil från Helsingborg, som hade ett helt stall med fina hopphästar.

– Mariannes bästa häst var då holsteinerstoet Mazurka. Med henne vann hon SM i hoppning 1971, på hemmaplan i Ängelholm dessutom. Det var häftigt!

Helena jobbade regelbundet med Mariannes hästar, bland annat följde hon med på tävlingar både i Sverige och utomlands.

– Det var en spännande tid men tyvärr försummade jag skolan under de åren, vilket kanske inte var så bra. Jag har ju drömmar om att utbilda mig till veterinär men betygen räckte inte riktigt till.

Efter skolan började Helena istället arbeta som djursjukskötare vid Helsingborgs djursjukhus och fick under de åren möjlighet att köpa egen häst. Det blev ett fullblod som hade gått löp men som Helena snabbt skolade om till hopphäst. Med honom tävlade hon upp till medelsvår klass. Tyvärr stoppades karriären av en fraktur i hovbenet och hästen fick avlivas.

Efter utbildning till mellanstadielärare flyttade Helena med sin blivande man Pelle Arvidsson till gården Navesta i Södermanland. Här fanns lämpliga marker för träning av hästar och Helena köpte åter ett fullblod, denna gång med ambitionen att bli amatörtränare inom galopp.

Fram till 2007 tränade hon själv ett antal fullblodshästar. Terrängen hemma i Södermanland gjorde det möjligt att jobba hästarna såväl i backe som på slät mark. Flera av dem tävlade framgångsrikt i slätlopp och Helena (ibland tillsammans med maken Pelle) fick njuta av att stå i vinnarcirkeln vid många tillfällen.

Rider inte längre

Sedan några år tillbaka har Helena slutat att rida och nu är det bara avel av engelskt fullblod som gäller. Hemma hade hon (vid tidpunkten för intervjun)  fyra dräktiga ston som fick  föl våren 2017.
– Alla våra ston har tävlingsmeriter, det är viktigt att de har presterat innan de får föl, tycker Helena.

År 2000 fick Helena erbjudande om att börja arbeta för sportorganisationen Svensk Galopp. Det var en helt ny tjänst där hon fick chefsansvar för avelsrådet, licens-och utbildningskommittén samt kommittérna för inregistrering och reglementen. Hon var även chef för IT-avelningen med bland annat webben, samt ansvarig för en satsning på ungdomar som nu pågått under några år.

– Uppgifterna inom Svensk Galopp var så pass många att jag till slut fick lägga amatörtränandet på hyllan, vilket jag gjorde 2007. Det var ett roligt jobb men också ganska krävande. Det var svårt att vara ledig.

Bro Park fick ersätta Täby galopp

Under sommaren 2016 hölls första löpen på nya galoppbanan Bro Park i Upplands-Bro som ligger några mil norr om Stockholm. Den ersatte Täby galopp som då varit i drift i 58 år.

Förväntningarna på Bro Park, som början på en ny epok, var stora inom Svensk Galopp. Även om sporten är stor internationellt så har den tappat volym i Sverige. Det är färre hästar i träning, det föds färre föl per år och många uppfödare har slutat. Att den situationen förändras till det bättre var delvis Helena Gärtners ansvar.

– Jag var mycket involverad i arbetet att få fler unga att börja jobba inom galoppen, antingen som jockeys eller i stallarna. För unga människor som vill ut i världen är det ju en fantastisk chans. De kan få jobb i många länder där det finns galoppsport. Det finns flera duktiga svenska ungdomar som har tävlat internationellt.

De flesta ungdomar inleder sin karriär inom ponnygaloppen och här menar Helena att många fler kan hänga på. Det behöver inte vara någon särskild ras eller inriktning på ponnyn för att det ska vara möjligt att tävla. Helena tycker själv att galoppsporten är det häftigaste man kan se inom hästsport. Inom galopp får hästarna verkligen chansen att prestera jämfört med en del andra hästsporter där de blir bedömda av domare. Enkelt uttryckt, den häst som springer fortast är den som vinner!

På Bro Park, som förfogar över 190 hektar mark, har det skapats mer utrymmen för att hästarna ska kunna leva mer naturligt än till exempel på Täby. I Bro är hagarna fler och större och det finns både gräs och sandhagar att välja på. Även storleken på boxarna i stallarna har ökats på den nya anläggningen. Nackdelen är förstås att Bro Park har kostat mycket att bygga, vilket kommer att bli kännbart för tränarna och hästägarna. För en galopphäst i träning är prislappen per månad cirka 12 000 kr.

Bra underlag minskar skaderisken

Galoppsporten är den hästsport som når upp till de högsta hastigheterna, cirka 65 km/h på rätt underlag. Farten bidrar förstås till att såväl häst som jockey kan skadas svårt om något inträffar, och visst förekommer det skador, det förnekar inte Helena.

– Vi har försökt jobba förebyggande på flera sätt. När det gäller hästarna så är underlaget oerhört viktigt. Om banan är till exempel ojämn finns risk att hästarna störtar i onödan och det drabbar ju även ryttaren.

I ryttarens utrustning ingår självklart både hjälm och skyddsväst vid alla ritter. Träning i fallteknik är en ytterligare åtgärd för att klara av incidenter.
I Sverige är nära hälften av alla aktiva jockeys kvinnor. I de flesta fall arbetar en jockey (såväl kvinna som man) som frilans vilket, innebär att de rider för olika tränare och hästägare. Förutom att rida tävlingslöp rider de flesta jockeys också många hästar i träning.

Fyra frågor till Helena Gärtner: 

1. Finns det en framtid för galoppsporten i landet?
   Självklart! Jag hoppas att fler ungdomar vill pröva att rida fort med sina ponnyer och att fler vill pröva att äga galopphäst, varför inte i konsortieform tillsammans med vänner? Kom och titta själv på Nationaldagsgaloppen på Gärdet eller på på Bro Park.
2. Hur många galopptränare (proffs och amatörer) finns det i Sverige?
   131 amatörtränare och 51 proffstränare. (Uppgift från 2020)
3. Inom galopp används alltid startboxar, är det bästa sättet att starta ett lopp?
   Ja det är det bästa sättet att starta alla slätlopp. Hinderlopp där det går lite långsammare och distanserna är längre startas inte från startboxar.
4. Varför är det engelska fullblodet din favoritras?
   Enkel fråga. Jag har alltid gillat att rida fullblodshästar. Samarbetsvilliga, lättlärda, spänstiga och väldigt vackra hästar. Tyvärr finns det ett motstånd hos vissa att pröva fullblod som ridhästar, men de som prövar fastnar för rasen!

Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige.