Hur du som häst eller stallägare kan tänka och planera framöver listar vi under ett antal rubriker här på HästSverige. I nuläget finns inga säkra svar att ge, men för alla som har en häst eller ponny kan det vara bra att fundera över hur du ska göra vid foderinköp, lagring av foder, beräkning av mängden foder samt möjligheten att förlänga betessäsongen med mera.
HUR STOR BLIR ÅRETS SKÖRD AV GROVFODER?
Hur stor skörden av grovfoder blir detta år vet egentligen ingen, men vårens torka kan innebär att mängden vall blir mindre än normalt. Det är också väl känt att såväl drivmedel (diesel) samt konstgödsel och priser på ensilageplast har rusat i höjden, vilket därför påverkar priset på grovfodret. Även priserna på kraftfoder kommer att skjuta i höjden på grund av minskad import från bland annat Ukraina. Om det är möjligt, försök redan nu köpa in ett lager inplastat foder som producerades under 2021. Hösilage håller bra kvalitet under flera säsonger om det finns tillräckligt många lager plast runt balarna. Hur många lager beror på vid vilken tidpunkt på sommaren som fodret skördats. Ju grövre foder, desto fler lager plast behövs. Läs om detta på HästSverige.
LAGRING AV FODER
Det är väldigt viktigt hur grovfoder, såväl inplastat hösilage eller ensilage, som torrt hö, förvaras på anläggningen. De inplastade balarna kan förvaras utomhus men bör alltid staplas på avgrusad och torr plats i nära anslutning till stallet. Att låta inplastat foder förvaras ute på åkern ökar risk för skador av gnagare och fåglar. Lägg gärna ett nät över det lagrade fodret som ett extra skydd. För torrt hö gäller att fodret alltid ska förvaras under tak. Det är viktigt att ”bädda in” höbalarna med halm för att undvika att fukt tränger in i fodret. Undvik att stapla torrt hö mot en yttervägg, även där bör finnas ett lager med halm som står emot fukten. Att spara hö till kommande år kan vara vanskligt då torrt hö är mer känsligt för växlingar i temperatur och fukt än inplastat foder. Läs om detta på HästSverige.
SKRIV AVTAL MED FODERPRODUCENTER
För hästföretagare eller enskilda hästägare, som inte har egna marker att ta skörd på, är rekommendationen att alltid skriva avtal med en foderproducent. Förutom priset är det viktigt att få besked om fodrets innehåll . Se till att få analys på varje skördat parti. Analysen ger besked om fodrets torrsubstans, smältbart råprotein, energi, kalcium/fosfor-kvot och ett antal mineraler. Kom ihåg att priset på fodret även ska inkludera transport till ditt stall. Ju längre bort fodret skördas, desto dyrare riskerar det att bli. Ta in offerter från fler leverantörer av foder.
GÖR FODERSTAT TILL VARJE HÄST
Det är väldigt viktigt att räkna ut foderstaten till varje enskild häst eller ponny. På HästSverige finns ett foderstatsprogram som är kostnadsfritt. För att kunna använda det krävs en analys av grovfodret. Om fodret kommer från flera hövallar behövs analys från varje enskild vall. I foderstatsprogrammet fyller du i hästens vikt, ålder, hull, mängd arbete per dag samt de värden som fodret innehåller. HästSveriges foderstatsprogram.
BEDÖM HÄSTENS HULL
Hur tjock eller smal är din häst eller ponny? Eller tycker du att den är lagom? Istället för att fodra ”med ögat” är det klokt att göra en relevant hullbedömning. Hur man gör hullbedömning av sin häst kan du läsa mer om på HästSverige. Där finns både text, bilder och film som visar vilka delar på hästkroppen som du bör vara uppmärksam på. Ett hullbedömningsprogram visar vilken skala just din häst eller ponny befinner sig på. Ge alltså inte mer foder än nödvändigt. Det gynnar både hästens hälsa som din plånbok. Läs om detta på HästSverige.
LÅT HÄSTARNA BETA LÄNGRE TID
Många hästägare minns sommaren 2018 när grovfoderproduktionen blev minimal på grund av torka. Den vädersituationen resulterade i att även marker som låg i träda i Sverige fick skördas, samt att det importerades grovfoder från flera länder i Europa. Torkan tvingade hästägare att tänka nytt. Bland annat fick hästar beta på marker som inte användes till någon skördeproduktion. Läs om detta på HästSverige.
När beteshagar betas hårt finns risk för att hästar även börjar äta på växter som inte är lämpliga. Se över vad som växer i beteshagen. På beten kan det finnas både oönskade och giftiga växter. På SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) finns bra information om vilka växter som inte bör finnas på ett hästbete. Läs om detta på SVA.
Under 2018 var det också många hästägare som förlängde betessäsongen mer än vanligt plus att grovfodergivan i vissa fall kompletterades med halm för att ge mer strå i foderstaten. Om hästar på bete ska hållas ute dygnet runt längre än till 1 oktober krävs ligghall.
SKÖRDA PÅ EGEN MARK
Den som vill skörda vall på sin egen mark behöver ha tillgång till traktor och olika redskap som slåtterkross, strängläggare, vallpress, inplastare (om det ska ensileras) samt vagnar. Den som inte har egna maskiner kan hyra in någon lantbrukare för att göra arbetet. Kom ihåg att vallskörd är mycket beroende av väder, framför allt när det gäller hö, så om du vill ta egen skörd på din mark bör du i god tid ha kontakt med en lantbrukare.
Även om din egen vall normalt sett räcker till både slåtter och bete kan det vara klokt att låta hästarna beta på någon annan mark (som inte kan skördas) och istället försöka skörda så mycket vallfoder som möjligt från den egna marken. Tänk efter hur den tillgängliga vall- och betesarealen används. Läs om detta på HästSverige.
TJÄNA PENGAR PÅ GÖDSELN
För många hästanläggningar är det både dyrt och problematiskt att bli av med hästarnas gödsel. Särskilt de stallar som finns i tätortsnära områden tvingas betala för dyra transporter för en produkt som egentligen bör återbrukas inom jordbruket eller trädgårdsnäringen. Hästgödsel som är uppblandad med halm, torv eller annat strö kan, efter viss lagring i så kallad stuka, bli ett utmärkt gödningsmedel för såväl bondens åker som många trädgårdsodlare. Istället för att betala för transport och deponi kan brunnen hästgödsel säljas, helst i närområdet. De hästgårdar som har egna spannmålsåkrar har goda möjligheter att sprida hästgödsel innan det är dags att bearbeta jorden. Läs om detta på HästSverige.
Text: Carin Wrange
Källa: LRF Häst, Hästnäringens nationella stiftelse, Svenska Ridsportförbundet och Sveriges lantbruksuniversitet
