Förutom att antalet lager plast spelade roll för den hygieniska kvaliteten på fodret så var det även viktigt vid vilken tidpunkt på skördesäsongen som fodrets togs in och på vilket sätt vallskörden hanterades.
– Det visade sig att den så kallade strängläggningen av vallfodret bör göras så nära inpå pressning och plastning som möjligt, samt att den skörd som tas i senare av sommaren eller början på hösten har större risk för tillväxt av mögel.
Om hästar eller andra djurslag såsom kor eller får utfodras med inplastat vallfoder som håller dålig hygienisk kvalitet kan det leda till nedsatt allmäntillstånd, bland annat i form av hosta. Även för de människor som arbetar med djuren kan ett mögeldrabbat foder på sikt ge hälsoproblem.
Kan vara svårt skilja mögel från jäst
De flesta djurägare har svårt att se skillnad på om det är mögel eller jäst som växer på ytan eller inne i en hösilagebal. Många frågar om hela balen måste kasseras eller om det räcker med att ta bort en mindre del för att kunna utfodra med resten.
– Min rekommendation är att förvissa sig om att vallfodret är producerat på rätt sätt, både vad gäller tidpunkt och antal lager plast på varje bal, säger Jessica Schenck. Det är viktiga frågor att ställa för den som köper in foder till sina djur.
Avhandlingen Filamentous fungi in wrapped forages har gjorts vid institutionen för husdjurens utfodring och vård i samarbete med institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala, samt med Bioforsk, Norge.
Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Hästforskning.
FAKTA om skörd av vallfoder
När vallfoder skördas kan lantbrukaren välja att antingen producera hö, som torkas ner till 84 procent innan lagring, eller att producera ett fuktigare foder där balarna täcks med flera lager plast. Det blötaste fodret med cirka hälften vatten och hälften grönmassa, kallas ensilage. Det torrare fodret kan innehålla grönmassa från 60 till 85 procent, och kallas hösilage. Såväl ensilage som hösilage förpackas i rundbal eller fyrkantiga balar. I regel håller balarna en vikt från 250 – 600 kg.
Ett inplastat foder har oftast många fördelar jämfört med torrt hö. Ensilage och hösilage är till exempel mindre dammigt jämfört med hö. Lagringen blir säkrare genom att inget syre kommer in under plasten. Men för att det inplastade fodret ska hålla en bra hygienisk kvalitet behöver varje arbetsmoment göras rätt.
Länkar:
Källa: Jessica Schenck SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)
Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige 2020-01-13
