Är blodnivåerna för ACTH diagnostiska för PPID och hästar har samtidigt typiska symptom för sjukdomen sätts en livslång behandling med läkemedel i. Med uppmaning att justera hästens utfodring.
– Problemet är att om man hanterar det så här, och man inte vet hur höga insulinvärdena är efter ufodring, så har vi inte undanröjt risken för att hästen utvecklas i framtiden.
I vissa fall kan foderstaten vara oförändrad och i andra fall måste foderstaten justeras för att ge ett lågt insulinsvar efter utfodring. Det avgörs av om hästen samtidigt med sin PPID har insulindysreglering eller inte. Om hästen har PPID samtidigt som den har en kraftig insulindysreglering är det inte säkert att behandlingen mot PPID kommer även att justera hästens störda insulinreglering fullt ut.
– Är förändringen i hästens utfodring otillräcklig, kommer hästen att få fånga igen, säger Johan Bröjer.
Har hästen fått är det viktigt att först veta om orsaken är störd insulinreglering och i så fall hur kraftigt insulinsvaret är efter utfodring. Om man först testar med ett oralt sockertoleranstest, så kan man läsa av hästens insulinsvar.
– Blir det för högt har hästens insulindysreglering och då är det som gjort att den fått. Det kan vara orsakat av att den har PPID eller att den har EMS. Genom att även analysera ACTH i blodet och undersöka hästen kliniskt kan man dra slutsatser om insulindysregleringen är kopplad till PPID eller EMS.
Har hästen insulindysreglering måste utfodringen förändras genom att utfodra grovfoder med lågt sockerinnehåll för att minska insulinsvaret efter fodergivan. Eventuellt kan detta behöva kompletteras genom att ättiden förlängs genom att använda sig av finmaskigt nät. En annan åtgärd för att minska insulinsvaret efter utfodring är genom att utfodra mindre givor grovfoder ofta.
– Har hästens insulindysreglering är det viktigt att följa upp att den nya utfodringsstrategin fungerar i praktiken. Det kan kontrolleras genom att analysera insulin i blodprover tagna efter utfodring. På så sätt ser man om insulinsvaret sänkts till ett tillräckligt lågt nivå efter utfodring. Är åtgärderna otillräckliga blir insulinnivåerna efter utfodring för höga och hästar kommer att få fånga igen.
Viktigt följa upp patienten
Har hästen PPID och insulindysreglering är det samtidigt lämpligt att följa upp när den stått på behandling ett tag. Insulinkurvan kanske blir normal efter behandlingen och då behöver man inte göra några utfodringsförändringar.
– Men blir inte det måste utfodra förändras. Problemet är att ingen tar reda på hur hästen mår och hur hästens insulinsvar ser ut i praktiken, säger Johan Bröjer.
Han tycker inte att veterinärerna jobbar sig systematiskt igenom problematiken för att se att man är på den säkra sidan.
– Man gissar bara. Och så fick hästen fång igen. Men tacka sjutton för det, man har inte undersökt hästen tillräckligt.
Johan Bröjer kan inte poängtera vikten av att jobba väldigt strukturerat som veterinär.
– Om jag inte får några höga insulinvärden på en häst med insulindysreglering efter utfodring då får den inte fång igen. Men det är nästan ingen som följer upp sina patienters insulinsvar snabbt vi påpekar hur viktigt det är. Men detta är inte typiskt bara för Sverige. Det är ett internationellt problem och forskarna sliter sitt hår.
– Varför kan vi inte få veterinärerna att göra rätt?
– Har hästen haft så att analyseras bara ACTH på patienten för att diagnosticera PPID. Det är enkelt och det finns ett läkemedel att sätta in.
Vad som är ett säkert insulinnivå, vet inte undersökningarna idag. Men desto kraftigare insulinkurva efter utfodring desto snabbare får hästen fång. Med ett svagare onormalt insulinsvar tar det längre tid innan hästen får fång.
– Vi har ännu inte fått fram några exakta gränsvärden för när insulinnivåerna efter utfodring är tillräckligt låga för att kunna undvikas. Många av hästarna har låggradig fång och det kan vara svårt för hästägarna att upptäcka detta. Insulinnivåerna efter utfodring behöver inte vara ganska rejält för att vi ska vara på den säkra sidan.
– Många veterinärer tycker att det är väldigt svårt och krångligt att jobba med att justera foderstater och följa upp hästar med insulindysreglering.
Hur påverkar val av grovfoder?
Johan Bröjers nya doktorand, veterinär Elin Svonni, undersöker just nu insulinsvaret hos hästar med insulindysreglering när hästarna utfodras med grovfoder, som har lågt sockerinnehåll i enlighet med de rekommendationer som finns.
– Preliminära data visar att det blir riskfria insulinnivåer efter utfodring hos många hästar men en stor andel av hästarna har fortfarande alldeles för höga insulinnivåer efter utfodring. Behovet av kompletterande medicinsk behandling är alltså stort, säger Johan Bröjer.
Han förklarar att man inte kan använda det nya läkemedlet om veterinärerna inte jobbar strukturerat och samtidigt följer upp hästens utfodring. Den stora utmaningen hos hästar med insulindysreglering är att många hästar har ett mycket kraftigt insulinsvar efter utfodring. Och med det nya läkemedlet kan man komma ner till rimliga nivåer.
Alla hästarna i studien har svarat mycket bra på läkemedlet. Vissa av hästarna i studien går inte att hjälpa med bara rätt utfodring. De kommer att få fång igen på grund av att insulinvärdena blir för höga trots rätt utfodring.
– En sådan häst måste få läkemedel för att överleva. En stor utmaning framöver är att överföra forskningsresultaten från vår behandlingsstudie till praktiska råd och behandlingsstrategier för den kliniskt verksamma veterinären.
Under de pågående kliniska försöken undersöks hästarnas insulinsvar mycket noga. Motsvarande undersökningar går inte att göra i klinisk praktisk djursjukvård – det tar för mycket tid och kostnaden är för hög.
– Vi söker just nu forskningsmedel för att kunna utarbeta praktiska riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning så att våra forskningsresultat kan omsättas till praktiskt kliniskt arbetet. Att implementera forskningsresultat till praktisk djursjukvård är ett stort och tidskrävande steg men om det inte görs så går forskningsresultaten om intet för djurägaren med en sjuk häst.
Källa: Johan Bröjer, text: Anne Adre-Isaksson, 2022-10-06