Bakgrund
Det har bedrivits molekylärgenetisk forskning på hästar under flera år, bland annat på olika färger, ögonsjukdomen MCOA-syndrom och sommareksem. I en utökad forskningsstudie började forskarna även intressera sig för islandshästens unika gångarter.
Med målet inställt på att försöka hitta en gen med effekt på flygande pass läste de av stora delar av arvsmassan på 70 hästar, varav 40 klassificerade som femgångare och 30 som fyrgångare. De hittade då en enda kromosomregion som nästan perfekt urskilde fyrgångarna och femgångarna.
Enskild gen avgör
Forskarna hade trott att pass var en mycket komplex egenskap (t.ex. som längd och vikt) där både miljö och många gener i samspel avgör hästens rörelsemönster. Nu insåg de att om man istället för att se till passens kvalitet endast fokuserade på dess förekomst – så hittade de ett väldigt enkelt nedärvningsmönster, ungefär som många av hästens färger.
Det är en specifik gen, DMRT3, som ger vissa hästar speciella egenskaper när det gäller rörelsemekanik. Genen har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång eller om den kan trava i hög hastighet utan att börja galoppera.
Forskarna har identifierat den specifika genvariant som gör att islandshästar kan gå i pass. Denna gen kallas DMRT3 och kodar för ett protein som har en central roll för ryggmärgens koordination av benens rörelsemönster.
Med den här genen kan hästarna röra de laterala benparen samtidigt – något som normalt förhindras. Detta har sedan selekterats för i flera hästraser som till exempel islandshästen – vilket ger individer som klarar av att gå i passgång.
Det muterade anlaget (DMRT3, kallas här A) ger pass och detta är recessivt, det betyder att hästen måste ha anlaget i dubbel uppsättning (AA) för att kunna gå i pass. Saknar hästen den här mutationen kan den inte gå i flygande pass utan blir en fyrgångare.
Det finns, som alla känner till, många anledningar till att man väljer att visa sin häst som fyrgångare även fast den skulle kunna gå i flygande pass. Exempel på orsaker är att hästen inte känns mogen mentalt eller fysiskt eller på grund av att hästens eller ryttarens utbildningsnivå inte är tillräcklig.
Forskarna kan dock inte utesluta att en eller flera andra genetisk faktorer ”tar bort” förmåga till pass och detta är något som de forskar vidare på. Kort sammanfattat kan man alltså säga att det inte är helt säkert att en AA häst kan lära sig flygande pass – men att det är väldigt osannolikt att en CC eller CA häst kan göra det.
Mutationen finns även hos andra gångartsraser – och varmblodiga travhästar
Forskarna har även hittat mutationen i hög frekvens hos alla andra så kallade ”gångartsraser” som de har undersökt. Till gångartsraser räknas hästar som kan gå i fler än de tre grundgångarterna skritt, trav och galopp. I Europa är den vanligaste representanten för gångartshästar just islandshästen men i t.ex. Nord- och Sydamerika finns det många fler. Några exempel är American Saddlebreed, Tennessee Walking Horse, Rocky Mountain Horse, Paso Fino, Peruvian Paso och Campolina.
Intressant nog hittades även mutationen i hög frekvens hos varmblodiga travare. Här har de kunnat visa att den påverkar travförmåga positivt. Hästar som är AA (mutationen) kan nämligen hålla trav i en högre hastighet utan att gå över i galopp. Forskningen kan visa att CA (mutationsgenen i endast en uppsättning av två, dvs slår inte igenom) hästar har lägre avelsvärden (BLUP), tjänar mindre och kommer mer sällan till start än AA hästar.
Resultaten förvånade kanske inte de som har sett en travare gå i passgång innan start eller något som kan liknas vid tölt under ryttare. Även hos den kallblodiga travaren förekommer mutationen om än i lägre frekvens. Man har ännu inte hittat mutationen hos tyngre hästar framavlade för dragarbete, snabba sprinters som tävlar i galopp eller hos dressyr och hopphästar.
Nya möjligheter
Det är nu möjligt att testa om en häst har genetiska förutsättningar för att bli en fyr- eller en femgångare. Om hästen går i ren pass är den med största sannolikhet AA. Den som har en häst som man tror är en fyrgångare kan låta testa hästen för att få besked. Det kan också vara intressant att använda testet på föl efter minst en fyrgångsförälder. Det ger information om hästens genetiska förutsättningar för pass redan innan den sätts i träning.
Typning kan ske på husdjursgenetiska laboratoriet vid SLU i Uppsala. Mer information om forskningsprojektet finns på www.capiletgenetics.com
Fler frågor och funderingar?
Kontakta hästforskarna direkt:
Gabriella Lindgren, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
