Carina Satrell Dahling

Gården ligger vackert mitt i den svenska kulturhistorien i Bro utanför Stockholm, bara några kilometer från det anrika Håtunaholm. Skråmsta var länge en utgård till den stora slottsegendomen Aske.

Kärnan i verksamheten är hingsthållning men Carina har också egen uppfödning med 5-6 fölston. Affärsidén är att sköta andras hästar och då kan hon ju inte fylla stallet med egna.

– Det är kul att ha egna hästar, men på en lagom nivå. Jag är dålig på att sälja häst. Om min man Anders fick bestämma skulle vi ha betydligt fler egna hästar. Men det får han inte, säger hon och skrattar.

Själv säger Carina att hon är född i en krubba på Väsby stuteri i Roslagen, där hennes föräldrar jobbade. Hon växte upp med dåtidens stora svenska stjärntravare Frances Bulwark och Scotch Nibs.

År 1964 flyttade familjen till Skråmsta som arrendatorer, och satsade då på hingsthållning och travhästar. Att betäcka ston var inte särskilt vanligt inom travet. Men året efter, 1965, tog Carinas föräldrar dit sin första avelshingst, Gay Noon. Han följdes sedan av ett 50-tal avelshingstar, som alla verkat på gården.

Med den bakgrunden är det inte särskilt konstigt att Carina alltid varit intresserad av hästar.

– Från början hade jag en liten ponny som jag red. Senare hade jag halvblod och när jag blev lite äldre köpte jag en gammal avlagd galoppör för 4000 kronor, som skulle skolas om till ridhäst. Det gick väl sådär, minns Carina.

Provade jobb i USA

Som ung och ambitiös ville hon hemifrån och prova på annat. Så hon åkte till USA och jobbade med avel i ett år på Castleton Farm i Kentucky, USA. När hon kom hem flyttade hon till Malmö och jobbade med smådjur på ett djursjukhus och pluggade lite vid sidan av. Att bli veterinär var inget hon funderade på, även om hon nu konstaterar att det hade varit lämpligt med tanke på dagens verksamhet.

När Carina kom hem från Malmö var hon 30 år och året var 1990. Det var dags att bestämma sig. Och då gav hon sig in i verksamheten på Skråmsta tillsammans med sin bror Björn. Något som väl alltid varit tanken. Carina tog B-licens och tränade travare men körde aldrig några lopp. Tillsammans med sin bror Björn körde hon in hästar åt andra och tog också emot konvalescenter från tränare. Men det här var inte riktigt brorsans grej.

– Han är ingen hästmänniska. Vi jobbade ihop i fem år och hade kul tillsammans. Men sen fortsatte jag själv, säger Carina.

Carina arrenderade Skråmsta fram till 2001 då hon fick möjlighet att köpa gården, som är på 200 hektar betesmark. De är idag självförsörjande på hö men köper kraftfoder. Mellan 35-40 avelsston är inackorderade på helår. Under höst och vinter är det inte så många fler hästar här. Men under betäckningssäsong rör det sig om drygt 200. Med så många hästar och olika verksamheter på gården är förstås både god hästhållning och smittskydd av största vikt. Hela staket, mockade hagar och hästar som är runda och fina i hullet är viktiga ingredienser. Inte bara med tanke på smittskydd och parasiter.

– Det ska se proffsigt ut när kunderna kommer hit med sina fölston. Och vi jobbar ju också i den här miljön, säger Carina.

Lika viktigt för Carina är det att ha samma personal året runt.  Tillsammans med henne själv jobbar två heltidsanställda samt en halvtid på gården. Egentligen är de för många på vintern, men de behövs på sommaren.

Många fina hingstar har passerat

Gården omringas av hagar i olika storlekar. De egna fölstona går för sig själva och blandas inte med de hästar som lämnas hit för betäckning. De som kommer samma period får gå tillsammans. Nya får gå själva och det finns även ett karantänsstall med 16 boxar.

– Men det här är ett dilemma för stuterierna på våren. Det gäller att ha koll hela tiden och gå med termometern i bakfickan. Det är bra att man kan sätta feberchip på fölungarna. Det gör vi ganska tidigt så är det lätt att kolla, säger Carina.

Hon minns när man för 10-15 år sedan helst inte skulle lämna sitt sto på ett stuteri eftersom risken för smitta var stor och hästar dog.

– Nu är det kö in. Det finns snart inga ställen som tar emot ston, det är brist på hingsthållare och brist på stationer som inseminerar, framför allt med fryst sperma, som är betydligt känsligare än färsk.

Det har passerat många fina, välkända avelshingstar på Skråmsta under åren. Allt från Gay Noon, Speedy Spin och Crowntron till dagens moderna blodslinjer i form av Ambro Trick, Tap In, Scarlet Knight, Executive Caviar och Uncle Lasse.

Scarlet Knight som stått på Skråmsta i flera år, var en riktig gentleman. Carina har många fina minnen av honom. Nu har han dock övergått till pensionärslivet. Istället har Perfect Spirit gjort entré som gårdens nya hingst.

– Det känns bra i magen att det blev han. Det är en trevlig hingst som tävlat i USA. Han betäckte med fryst sperma förra året så det kommer några föl i år. Men annars är han helt oprövad så det är lite av en chansning.

Executive Caviar gör sin tredje säsong och är också ett oskrivet blad. Uncle Lasse står inte uppstallad på Skråmsta men verkar här, med sperma som transporteras hit.

Våren och försommaren är den mest hektiska tiden på Skråmsta. Måndagar, onsdagar och fredagar semineras de ston som lämnats hit för betäckning. Om de inte ska semineras med fryst sperma, för då kan det bli när som helst i veckan. Dag eller natt, lördag eller söndag spelar ingen roll. Då handlar det om att pricka in ägglossningen vid exakt rätt tidpunkt. Så särskilt mycket sömn blir det inte för Carina den här årstiden. Då jobbar hon mot både tiden och ljuset. Sperman är känslig och måste behandlas varsamt. När en hingst tappats på sperma ska det räknas koncentration och motilitet. Sen blandas den ut med lite antibiotika för att klara resan till mottagaren.

– Ska man seminera hemma behövs det minst 500 miljoner spermier. När man skickar behöver det vara minst en miljard, berättar Carina.

Sperma transporteras över hela landet

Hon har just tappat Perfect Spirit på sperma och räknat ut att det var totalt 7,8 miljarder spermier. Det hade räckt till 14 ston för betäckning på hemmaplan. Nu ska de skickas till två olika gårdar. De får tre sprutor var fyllda med totalt 60 milliliter, varav en del är antibiotika. De kommer att få 1,9 miljarder sperma till varje sto. Det packas ner i frigolitlådor med kylklampar i och håller då cirka fem grader när de kommer fram.

13 chaufförer kör sperma från alla olika raser över hela Sverige måndagar, onsdagar och fredagar. De sammanstrålar i Mantorp, där de byter lådor med varandra. Det far runt cirka 10 000 lådor med sperma per säsong.  En hel del av dessa är från ridhästar.

Även om Carina jobbar mycket så tycker hon att det är en otrolig fördel att få bo på sin arbetsplats – även om hon aldrig är ledig. Framför allt inte under betäcknings- och fölningssäsongen.

– Man är alltid på hugget och det är så jäkla spännande att se vad som kommer ut när stona ska föla, säger Carina.

Hästhotellet är välkänt bland hästfolk

När säsongen är över lägger sig ändå ett visst lugn över Skråmsta. Förutom att fungera som hingst- och seminstation har Skråmsta också hotellverksamhet – men bara för hästar. Gården är en välkänd plats för alla som lastar om och hämtar sina hästar här. Det är förvånande hur många hästar som transporteras över vårt land varje vecka. Och inte bara travhästar. Det har övernattat både ridhästar, ponnyhästar, fjällkor och alpackor i stallarna på Skråmsta.

Stallet som används som hotell ligger separat och har 16 boxar. Vid de stora hästauktionerna har det ibland varit nästan 100 hästar som bott kvar över natten tills de nya ägarna hämtar hem dem dagen efter. Men då används även andra stallar. När de digitala auktionerna tog över på grund av Coronapandemin, har det här hästantalet minskat, men hästhotellet utnyttjas fortfarande av många andra.

Det finns två olika transportörer som veckopendlar. De reser från Norrland varje måndag och sover på Skråmsta till tisdag morgon då de åker vidare ner till Skåne. Där vänder de, kommer tillbaka på onsdag kväll och åker vidare norrut på torsdag morgon.  Varje vecka, året om. Carina tycker att det spännande och kul och ser att behovet är stort. Men hästarna är det ingen på gården som hanterar. Chaufförerna sköter all av- och pålastning och hästarna ställs in i rengjorda boxar.

– När de åkt gör vi rent alla boxar igen. De hästar som åker långt har ofta ett hälsointyg med sig och chaufförerna är noga med smittskyddet.

Fem frågor till Carina Satrell Dahling

1. Vilka är dina egna mest framgångsrika uppfödningar?
   Av många framgångsrika vill jag nämna 5-miljonären Petit Aubiose, ”Pripps-hästarna”, Kriterievinnaren Carolo Min samt unghäststjärnan Kadett C.D. Superstoet Minerva stallades upp på stuteriet under alla sina år och har fött fram många fina avkommor. Det finns naturligtvis fler uppfödningar från Skråmsta, med kennelnamnet C.D. – Nimbus C.D, Hilda C.D, Napoleon C.D, Officer C.D och Quebec C.D.
2. Hur många ston betäcker ni på en säsong?
   Vi seminerar ungefär 400 ston totalt varav 60 var på fryst sperma förra året. Men i år blir det fler. Fryst sperma ökar hela tiden eftersom hingstar som verkar i aveln idag tävlar samtidigt. Man vill använda dem tidigt för att få snabb generationsväxling.  Det innebär också att vi får tillgång till världens bästa hingstar, men vi måste kunna hantera det i Sverige. Vi vill ju inte att aveln flyttas utomlands. Vi vill kunna ha en svensk uppfödning och Sverige är ett fantastiskt travland.
3. Finns det några svårigheter?
   Det är svårt med hästar jämfört med kor, som har ett eller två dygns brunst. Hästar kan ha mellan en vecka och två veckors brunst. Det är svårt att pricka in ägglossningen och en del ston kan ha många ägg. Vi måste ge stona hormoner för att förkorta brunsterna och få till bra seminering. Vi behöver manipulera stona lite för att det ska vara ekonomiskt hållbart för stoägaren.Det har forskats väldigt lite på stogynekologi, även på hingstar. Det skulle vara intressant att veta varför ston ofta har fler ägg när de inte kan föda tvillingar. Är det vi som förstört dem genom att hålla dem i för bra skick? Vi fodrar på dem så bra för att de ska ha bra brunster. Vildhästarna var ju magra och fölade vartannat år.
4. Hur är situationen för hingststationerna på travsidan?
   Flera hingststationer har lagt ner. Det är svårt att hitta en hingst som försörjer sig. Den måste få minst 50 ston för att det ska vara värt att anställa en veterinär och få det att gå runt. Just detta är jag lite orolig för.
5. Är det något du vill förändra?
   Jag skulle vilja att seminassistenter får en utbildning för att göra ultraljud på ston som ska betäckas. Det är via ultraljudet vi kontrollerar när ägglossningen är på gång. Då skulle veterinärerna slippa åka ut till stona var sjätte timme och kolla, framför allt när det ska användas fryst sperma. Vi är ju här hela tiden och har stått framför det där ultraljudet i alla år och ser lika bra som en veterinär. Men för att det ska bli verklighet kärvs en förändring i seminförordningen och det ligger på EU-nivå.

Text och foto: Anne Adre-Isaksson.