Kunskap efterfrågas – men undervisningen räcker inte till
Enkäterna (svar från 199 ridlärare och 368 elever) gav en tydlig bild: både lärare och elever vill ha mer kunskap inom dessa områden – men undervisningen upplevs inte alltid som tillräcklig eller tillräckligt synlig.
Evidensbaserad kunskap viktigt – men svår att omsätta
Över 90 % av lärarna ansåg att det är viktigt att sprida evidensbaserad kunskap. Samtidigt uppgav färre än hälften (ungefär 43 %) att det är lätt att omsätta forskningen i ridskolans praktik. Lärare beskriver tidsbrist, begränsad tillgång till undervisningsmaterial och ekonomiska ramar som vanliga hinder.
Elevernas intresse för separat undervisning underskattas
Lärare var generellt mer nöjda än elever med undervisningen i dessa ämnen. Elevernas intresse för separata, avsuttna lektioner var stort: 67 % (beteende & välfärd) och 76 % (inlärning & kommunikation) av eleverna uppgav att de gärna vill delta om möjligheten ges. En stor skillnad till ridlärarnas uppfattning, där endast 24 % av lärarna trodde att eleverna är lika intresserade – en tydlig missmatch som kan bromsa utvecklingen.
Skillnaderna i hur utbildningen i dessa ämnen uppfattas visar behovet av bättre kommunikation och större enighet mellan utbildningens innehåll och det som engagerar eleverna. Resultaten ger en grund för att vidareutveckla strategier som stärker evidensbaserad häst- och ryttarutbildning vid ridskolor.
Workshop – att bygga broar mellan forskning och praktik
I projektets andra fas hölls en workshop med yrkesverksamma inom hästsektorn – ridlärare, ridskolechefer samt forskare inom hästvälfärd, pedagogik och samhällsvetenskap – för att diskutera upplägget för den tredje fasen och vilket material som bäst kan stödja undervisning om hästens beteende, inlärning och välfärd i ridskolans miljö.
Testomgång: Positiva attitydförändringar efter undervisning
I projektets tredje fas genomfördes en pedagogisk insats vid två ridskolor där undervisningen (två teoripass och två praktiska pass) baserades på International Society for Equitation Science (ISES) träningsprinciper som en röd tråd för reflektion och diskussion.
Kunskap om hästens beteende och inlärning, samt attityder till träningsmetoder och hästvälfärd jämfördes mellan två undervisningsgrupper och två kontrollgrupper genom enkätfrågor som besvarades både före och direkt efter undervisningsinsatsen (Exempel på frågor: Är träning med hjälp av tryck-eftergift samma träningsmetod som att använda metoden ’negativ förstärkning’ vid hantering och/eller ridning? Hur ser du på användningen av foderbelöningar som en träningsmetod vid hantering och/eller ridning? En häst som återkommande slår med huvudet under ridning kan göra det på grund av att den …). Enkätresultaten visade en tydlig attitydförbättring kring hästvälfärd i interventionsgrupperna. Kunskapsnivåerna om hästens beteende och inlärningen skiljde sig dock inte signifikant (nämnvärt) mellan grupperna. Däremot visade ryttarna en generell förbättring efter utbildningsinsatsen – troligen påverkad av samtal och diskussioner mellan deltagarna under interventionen, vilket kan ha främjat lärandet. Resultaten baserades på poäng på enkätfrågor, där högre poäng indikerade mer korrekta svar och en mer positiv välfärdsattityd.