Hästar drabbas ofta av ortopediska skador, där hälta är det vanligaste symptomet på smärta. Ur ett djurvälfärdsperspektiv är det viktigt att kunna upptäcka de hästar som är skadade och som har ont i ett tidigt skede av det ortopediska sjukdomsförloppet.
Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka beteenden och ansiktsuttryck hästar med ortopedisk smärta visar, utvärdera vilka smärtskalor som kan användas för att bedöma denna smärta, samt förstå hur ansiktsuttryck varierar vid olika grader av smärta, samt i vila och rörelse.
I avhandlingen undersöktes halta hästar i vila och rörelse. En utav de fyra testade smärtskalorna hade god samstämmighet mellan bedömarna och det var lättast att avgöra om en häst hade ont eller inte med den skalan. Alla skalors smärtpoäng var relaterad till graden av rörelseasymmetri, även om det sågs en försenad ökning i smärtpoäng jämfört med ökningen i rörelseasymmetri. Vissa beteenden var starkt kopplade till ortopedisk smärta i vila, så som: om hästen avlastade det onda benet, hur huvudet hölls i förhållande till manken, var hästen stod i boxen, samt om den hade fokus på och interagerade med omgivningen.
– Även ansiktsuttrycken förändrades när hästarna hade ont, förklarar Katrina.
I vila kombinerade hästarna asymmetrisk positionering av öronen med halv-blinkningar och rörelser av läpparna när de hade ont. I trav kombinerade hästarna rörelser av läpparna med blinkningar och synlig ögonvita när de hade ont.
– Vi såg även att det fanns en individuell variation i hur många ansiktsuttryck hästarna visade, vilket är viktigt att ha i åtanke när man bedömer ansiktsuttryck, säger Katrina.
Resultaten från denna avhandling bidrar till en ökad förståelse kring vilka beteenden och ansiktsuttryck som ses hos hästar i vila och rörelse när de upplever ortopedisk smärta. Även svårigheterna kring smärtbedömning lyfts fram.