Låggradig hälta hos häst svår att upptäcka

Hästar drabbas ofta av ortopediska skador vilket kan göra dem halta. Dock är det många hästar i träning som rör sig asymmetriskt och det är oklart om rörelseasymmetrierna alltid är orsakade av smärta. Forskare vid SLU har använt smärtskalor för att få ökad kunskap.

Det är ännu inte känt hur graden av rörelseasymmetri som uppstår vid hälta, är kopplad till graden av smärta som hästen upplever, varken i vila eller i rörelse.

Smärtskalor är verktyg som på ett standardiserat sätt används för att bedöma smärta genom att den person som bedömer ger poäng efter vilka beteenden och ansiktsuttryck hästen visar. Totalpoängen ger en uppskattning av graden av smärta som hästen upplever.

Häst med fuxfärg

Smärtskalor kan användas för att bedöma smärta i vila, men har inte utvärderats på hästar med mild till måttlig ortopedisk smärta. I den här studien vid SLU undersöktes om fyra smärtskalor kunde användas för att identifiera och bedöma ortopedisk smärta i vila. Objektiva rörelsemätningar i trav och smärtbedömningar i vila gjordes på åtta bakbenshalta hästar. Sambandet mellan mängden smärtpoäng som hästen fick i boxen och graden av rörelseasymmetri som hästen visade i trav jämfördes och även smärtskalornas tillförlitlighet och noggrannhet utvärderades.

Hur upptäcka ökad smärta?

Utav de fyra skalorna, var smärtpoäng från skalan Composite Orthopedic Pain Scale, CPS, tydligast sammankopplade med graden av rörelseasymmetri, men det sågs en försenad ökning i smärtpoäng jämfört med ökningen i rörelseasymmetri.

– Detta innebär att smärtan som hästar med mild hälta upplever i vila, är svår att upptäcka vid smärtbedömningen, säger Katrina Ask, en av forskarna i studien.

CPS var även den mest noggranna skalan, samt den skala där bedömarna uppnådde högst samstämmighet, när de gjorde samtidiga smärtbedömningar av hästarna. För de andra smärtskalorna sågs låg till måttlig samstämmighet samt lägre noggrannhet.

– Det betyder att det finns en del osäkerhet och tolkningsutrymme när man använder olika skalor, trots att smärtskalorna förklarar vilka beteenden och ansiktsuttryck som ska ge poäng, säger Katrina Ask. Det var även svårare för bedömarna att avgöra om en häst var smärtpåverkad eller inte med dessa tre skalor, jämfört med när de använde CPS.

Sammantaget visar studien att det är svårt att bedöma graden av ortopedisk smärta som hästar med lindrig hälta upplever i vila. Det kan vara så att hästarna inte har ont när de står stilla och därför behövs mer forskning för att undersöka om man istället kan se smärtbeteenden och förändringar i ansiktsuttryck hos hästar med lindrig hälta i rörelse.

På så sätt kan ortopedisk smärta upptäckas tidigare, där hästar med icke-smärtrelaterade rörelseasymmetrier kan skiljas från de hästar som har rörelseasymmetri på grund av smärta. I dagsläget kan man använda andra metoder för att identifiera smärta vid lindriga rörelsestörningar såsom diagnostiska nerv- och ledblockader.

Studien är genomförd vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och finansierad av Formas.

Forskare i studien: Ask, K., Andersen, P.H., Tamminen, L-T., Rhodin, M., Hernlund, E. 2022. Performance of four equine pain scales and their association to movement asymmetry in horses with induced orthopedic pain. Frontiers in Veterinary Science 9:938022, doi: 10.3389/fvets.2022.938022.

Länk till artikeln: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fvets.2022.938022/full

  1. Bussières G, Jacques C, Lainay O, Beauchamp G, Leblond A, Cadoré JL, Desmaizières LM, Cuvelliez SG, Troncy E. Development of a composite orthopaedic pain scale in horses. Res Vet Sci (2008) 85:294–306. doi: 10.1016/j.rvsc.2007.10.011