Forskning: Så utvecklas klinisk forskning om hästar över tid

Klinisk forskning om hästar, katter och hundar är avgörande för utvecklingen av forskningsbaserad djursjukvård, det vill säga vård som i sin tur är central för god djurhälsa och djurvälfärd. Trots det har den veterinärmedicinska kliniska forskningen för de här djurslagen inte ökat. Det framgår av en ny studie av forskare från SLU och andra nordiska länder.

Bakgrund

Klinisk forskning om hästar, katter och hundar är avgörande för utvecklingen av forskningsbaserad djursjukvård, det vill säga vård som i sin tur är central för god djurhälsa och djurvälfärd.

026 copy

Klinisk forskning kring hästar tar fram ny kunskap och behandlingsmetoder. Foto: Lisa Chröisty

Grundläggande kunskap om den pågående forskningens omfattning, inriktning och finansiering möjliggör riktade åtgärder för att stärka forskningen inom området. Därför har forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Helsingfors universitet, NMBU i Norge, Köpenhamns universitet och SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) tillsammans genomfört en studie om förutsättningar för, och resultatet av, den nordiska veterinärmedicinska kliniska forskningen om hästar, katter och hundar under åren 2010-2019.

Vad kom forskarna fram till?

Under perioden 2010-2019 publicerades 2 042 kliniska vetenskapliga artiklar från de nordiska länderna om hästar, katter och hundar. Av dessa handlade 781 artiklar om hästar. Majoriteten av publikationerna kom från de nordiska universitet som bedriver veterinärutbildningar, bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskningsområdena kardiologi (= hjärtats funktioner och sjukdomar), infektionssjukdomar, reproduktion och kirurgi var framträdande för såväl häst som hund och katt. En stor del av forskningsbidragen erhölls från små till medelstora finansiärer, vilka främst finansierade löpande kostnader och endast i begränsad utsträckning löner.

Under 2010-2019 ökade kostnaderna för veterinära tjänster för bland annat katter och hundar stadigt. Tillväxten inom veterinärvårdssektorn återspeglades dock inte genom ett ökande antal kliniska forskningspublikationer, där ingen ökning sågs efter 2014.

Hur kan kunskapen användas framöver?

Forskargruppen konstaterar att det behövs aktiviteter som stärker forskningsområdet och att sådana aktiviteter kan inkludera finansiering som täcker lönekostnader. Forskningssamarbeten mellan de nordiska länderna kan också stärka den kliniska forskningen.

Studien i sin helhet hittar du via länken här (engelska).

Frågor eller funderingar?

Kontakta huvudansvarig för studien, forskare Bodil Ström Holst.
Telefon: 018-671608
E-post: bodil.strom-holst@slu.se

Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige utifrån forskningsnyhet från SLU. Publicerad 2025-03-06.

Läsa mer?