Bakgrund
Inplastat vallfoder till hästar skördas generellt sett relativt sent på säsongen för att passa de flesta hästars näringsbehov. Forskaren Cecilia Müller vid SLU, undersökte i sin studie tre olika tidpunkter för förstaskörd: juni, juli och augusti. Det är dock oklart hur en sen skörd påverkar den hygieniska kvaliteten, fodrets lagringsstabilitet och hästarnas konsumtion och utnyttjande av fodret.
Syftet med försöket var därför att undersöka hur skördetidpunkten för första skörd (juni, juli, augusti) inverkade på den mikrobiella och kemiska sammansättningen i hösilage under konservering och lagring, samt om och hur hästars konsumtion och fodersmältning påverkades av hösilagets skördetidpunkt.
Skördetidpunkten påverkade den mikrobiella sammansättningen i gräset i fält, men inte lika mycket i det färdiga hösilaget. Ju senare skörd, desto högre antal jäst, mögel och enterobakterier (ej önskvärda), men även mjölksyrabakterier (önskvärda) i fodret.
Antalet klostridiesporer (ej önskvärda) påverkades dock inte av skördetidpunkten, varken i grönmassan eller i hösilaget. Olika analysmetoder för mögel har gett något olika resultat med avseende på vilka mögelarter som förekom i hösilaget, men analysmetoderna behöver förbättras.
Små skillnader på hållbarhet
Hösilagets konservering påverkades i liten utsträckning av skördetidpunkten. Eftersom hösilage inte ensileras i någon större utsträckning på grund av den höga torrsubstanshalten, var skillnaderna i t ex mjölksyrahalt och pH små mellan skördetidpunkterna vilket gör det svårt att använda dessa variabler som kvalitetsmått.
Etanolhalten var högst i det tidigast skördade hösilaget, vilket var oväntat då tidigare studier indikerat det motsatta. Enbart en sen skördetidpunkt verkar alltså inte vara orsaken till att etanol ibland bildas istället för mjölksyra i hösilage. Varför etanol bildas är av intresse eftersom etanol inte bidrar till foderkonserveringen utan skapar torrsubstansförluster.
Hösilagets hållbarhet efter öppning påverkades i liten utsträckning av skördetidpunkten. Sent skördat hösilage hade inte kortare hållbarhet efter öppning än tidigt skördat hösilage (mätt under 4-5 dagar), trots att antalet jästsvampar i det senast skördade hösilage var högt. Jäst anses normalt vara orsaken till kort hållbarhet hos öppnade hösilagebalar.
Kortare ättid för tidigt skördat
När hästarna utfodrades med tidigt skördat hösilage uppvisade de kortare ättid (min/kg ts) och högre äthastighet jämfört med utfodring med senare skördat hösilage.