Forskning: När behöver hästen täcke?

Hästar sätter päls på vintern för att lättare kunna reglera sin kroppstemperatur och undvika värmeförluster till den kalla omgivningen.

– Hästar klarar utevistelse i kallt väder bra och sätter tjock päls för att hålla värmen. Däremot kan nederbörd och vind påverka hästens naturliga förmåga att motstå kyla. Denna förmåga hos pälsen försämras när den är blöt och dessutom ökar värmeförlusten vid stark vind.

-För att öka värmeproduktionen vid lägre temperaturer kan man ge mera grovfoder och se till att det finns skydd, säger Elke Hartmann, doktor i hästens sociala beteende vid SLU.

Enligt enkäten täcker de flesta sina hästar vid 10 plusgrader.
– Detta kan vara rimligt för klippta hästar vid regn och blåst. Är det varken regn eller blåst behöver de flesta inte täckas, förklarar Elke Hartmann.

Täckning inomhus sker också i stor utsträckning, ibland med utetäcke. Hästägare kan alltså behöva omvärdera sina täckesrutiner.

– Ha en mer öppen diskussion i stallet och gör inte bara som andra gör. Allt börjar med rätt kunskap, säger Elke Hartmann. Hon varnar för att fel användning av täcken kan leda till olika besvär. Risk för överhettning finns eftersom hästen redan har isolering (päls). Olika hudproblem och skavsår kan också uppstå.

Effektiv svettning

Den tjocka pälsen försvårar dock värmeavgivningen under arbete, då hästen genom en fungerande svettmekanism kan avge stora mängder värme genom att vätskan i svetten övergår från vattenfas till vattenånga. Vanligen klipps därför hästar för att de inte ska bli blöta i pälsen vid arbete.

– Ofta säger ägaren att hästen svettas när den blir blöt, men då har värmeavgivningen slutat fungera. Effektiv svettning pågår så länge svetten förångas. När svett droppar från hästen förlorar den bara salt och vatten och ingen värmeavgivning sker, säger Kristina Dahlborn. Hon förklarar att fördelen för klippta hästar som skall prestera på maxnivå är att de har lättare att göra sig av med överskottsvärme.

Varför klipps då så stor andel ridhästar som inte presterar på maxnivå? Den klippta hästen täcks ofta både under och direkt efter träningen, vilket försämrar hästens värmeavgivning. Hästen får inte den tid den behöver för sin återhämtning.

Klippning tar bort naturlig isolering

När man klipper hästen tar man bort dess naturliga isolering och skydd mot kyla, och då måste man ta ansvar för att hästarna inte fryser om det är kallt. Detta kan göras t ex genom att erbjuda mer grovfoder, skydd mot regn, snö och blåst, och genom att använda täcken.

– I den enkätundersökning vi genomfört täckades 91procent av hästarna någon gång och hästägaren hade i genomsnitt 3-5 täcken till sin häst. Oftast är den klippta ridhästen täckad dygnet runt vintertid, förutom när den arbetar och ibland även då. Så fort hästen avslutat sitt arbete läggs ett täcke på.

– Inom travsporten är rutinerna lite annorlunda, där klipps hästarna efter behov och efter arbete är det vanligt att hästen först duschas innan täcket läggs på, säger Kristina Dahlborn.

I studien undersöktes tre kategorier av hästar; ridhästar, islandshästar och travhästar, och de vanligaste rutinerna i samband med återhämtning efter arbete inom respektive kategori.
Hästarna studerades i sin hemmamiljö innan (i box), under (på rid- eller travbanan) och en timme efter (i box) att de genomfört ett standardiserat arbetspass.

Rektal- och hudtemperatur, hudfuktighet, andningsfrekvens och hjärtfrekvens mättes under hela testet. Provtagningen avslutades med en sista mätning 1,5 timme efter arbetet. Totalt utfördes 12 mätningar.

I studie 1 testade vi fyra vuxna varmblodiga ridhästar från Jällagymnasiet (Uppsala) i månadsskiftet oktober/november 2012. Hästarna var sina egna kontroller och studerades sex dagar i följd under följande behandlingar: 1) intakt päls (oklippt), 2) oklippt med täcke, 3) klippt på ben och halva buken (halvklippt), 4) halvklippt med täcke, 5) helklippt och 6) helklippt med täcke.

Täcket lades på direkt efter träningspassets slut. Hästarna reds av samma ryttare och träningspasset utfördes inomhus och bestod av en kort uppvärmning i skritt, travintervaller och galoppsekvenser i hög fart (högsta hjärtfrekvenserna ca 170 slag/minut) följt av nedvarvning i skritt.

I studie 2 studerades sex vuxna islandshästar (Riksanläggningen Wången) i månadskiftet oktober/november 2013. Alla hästar fick följande behandlingar: 1) oklippt, 2) oklippt med täcke, 3) halvklippt och 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspasset. Samma mätmetoder som i studie 1 användes. Hästarna reds inomhus enligt ett standardiserat arbetspass bestående av skritt, trav och galopp. Hästarna reds av samma ryttare varje gång och varje ryttare red två olika hästar.

I studie 3 testade vi påverkan av duschning och täckning på återhämtning efter arbete hos sex vuxna travhästar på Riksanläggningen Wången (mars 2013). Varje häst fick tre behandlingar: 1) hästen duschades, 2) hästens duschades och täckades därefter, 3) hästen varken duschades eller täckades. Alla sex hästar testades under tre dagar i följd.

Analys av data från studie 1 (ridhästar) visade att hudtemperaturen var lägre när hästar inte fick täcke på sig efter maxarbete oavsett om de var oklippta, halvklippta eller helklippta.

När hästarna täcktes direkt efter avslutat arbete var värmeavgivningen till omgivningen däremot försämrad och hudtemperaturen var därför högre. Inga skillnader mellan behandlingarna kunde påvisas i rektaltemperatur, andningsfrekvens eller hjärtfrekvens.

Klippta islandshästar hade lägre hudtemperaturer än oklippta innan arbete. Efter arbetet, när täcke användes, var hudtemperaturer högre under återhämtningsfasen på områden som täcktes av täcket jämfört med när hästarna var utan täcke.
En halvtimme efter maxarbete var andningsfrekvensen signifikant lägre hos klippta än hos oklippta hästar. Inga skillnader fanns i hjärtfrekvens och rektaltemperatur mellan de olika behandlingarna.

Hos travhästarna minskade duschning hudtemperaturen på halsen och buken direkt jämfört med när hästar inte duschades. Denna skillnad kvarstod till cirka en timme efter arbete. Under den sista mätningen i box, efter 1,5 timme, fanns det inte någon skillnad i hudtemperaturen på halsen mellan de olika behandlingarna och hudtemperaturen var då på samma nivå som före arbetet.

När hästen täcktes med ett ulltäcke hade duschningen ingen fortsatt effekt på hudtemperaturen. Forskarna såg inga skillnader i andningsfrekvensen, hjärtfrekvensen och rektaltemperaturen mellan de olika behandlingarna.

I projektet, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, studerades även hästarnas behov att använda skydd mot sol och vind vid utevistelse.
Enligt djurskyddsföreskrifter är tillgång till skydd ett krav under den kalla årstiden, medan behovet att erbjuda skydd under sommaren inte har uppmärksammats i samma omfattning.

– Djurskyddsföreskrifter borde rekommendera skydd även sommartid, särskilt vid högt insektstryck, säger Elke Hartmann och fortsätter:
– Hästar klarar svensk sommar bra och vi vet nu att hästarna använder skydd även sommartid. Vår studie tyder på att detta huvudsakligen beror på insektstryck. Vi har också sett att stängda skydd med tak minskar hästens försvarsbeteende mot insekter.

Forskningprojektet finansierades av Stiftelsen Hästforskning.

Text: Kristina Dahlborn, Elke Hartmann, Anna Jansson, SLU samt Malin Connysson, 2015-06-01

Läs mer:

• Studien i sin helhet: Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering
• Om hästvälfärd
• Hästar och klimat
• Fryser hästar på vintern?
• Inverkan av klippning och täckning