Ny hästforskning visar att avel för extrema uttryck hos hästar inte alltid är det som ger bäst prestation. Ofta är det fallet, men ibland är det istället mer gynnsamt med ett optimalt värde någonstans emellan två egenskaper.
Poängsättning på unghästbedömning – för att utveckla rasen
Linjär beskrivning av egenskaper infördes på unghästbedömningar för svenska varmblodiga ridhästar för mer än tio år sedan. Detta innebär att egenskaper beskrivs utifrån en skala mellan två biologiska extremer, till exempel lång-kort.
För svenska varmblod används en niogradig skala för ett 50-tal egenskaper, vilka domare poängsätter i traditionella exteriörsbedömningar utifrån rasens avelsmål, alltså den riktning avelsförbundet önskar att SWB-hästen ska utvecklas åt.
Skillnader mellan hopp och dressyrhästar – vilka egenskaper är bäst för prestation?
För att ge en objektiv och likvärdig beskrivning av olika hästars egenskaper används sedan 2013 bedömning utifrån linjär beskrivning inom SWB för svenska varmblod. De första linjärt beskrivna årskullarna av rasen har nu flera års tävlingsresultat, vilket gör det möjligt att undersöka samband mellan de linjärt beskrivna egenskaperna och tävlingsprestation.
Vilka egenskaper hos hästarna gav goda resultat på tävlingsbanan?
I den aktuella studien visades att det finns tydliga skillnader mellan framgångsrika egenskaper hos hopp- och dressyrhästar, vilket bekräftar den disciplinspecifika avel som blivit alltmer tydlig inom svenskt varmblod under de senaste årtiondena.
För hopphästar hade 25 linjärt beskrivna egenskaper betydelse för prestation i hoppning, varav de flesta var hoppegenskaper.
För dressyrhästar hade 21 egenskaper betydelse för prestation i dressyr, framförallt egenskaper kopplade till trav.
