Bästa tekniken inte enkel
Luftsäcksendoskopi är dock ingen enkel metod som varje praktiserande veterinär behärskar eller har med sig i bagaget. Utrustningen måste dessutom desinficeras mellan varje häst, vilket gör att det tar lång tid att undersöka alla hästar i stallet. Nässköljprover kan vara ett alternativ i vissa lägen.
– Vår vision är att utrota sjukdomen kvarka i Sverige genom att gård efter gård skulle kunna deklarera sig kvarkafri. Om vi någonsin ska lyckas är det just rätt provtagning både vid akuta misstänkta utbrott, och efter tillfrisknande som behövs.
Forskarna inom de två kvarkaprojekten, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, har utvärderat tre olika tekniker som används för att ta prov på hästar med misstänkt kvarstående kvarka. Förutom Gittan Gröndahl är det Anna Aspán och Viveca Båverud från SVA och Miia Riihimäki från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) som utförde forskningen.
Den metod som oftast används vid diagnos av akut kvarka , så kallad nässvabb, där provet tas med en provtagningspinne i hästens näsborre, visade sig vara sämst när det gäller att fånga upp smittbärare bland hästar som tillfrisknat. Nässköljprov, där man sköljer ur både näshåla och svalg gav mycket högre träffsäkerhet, och luftsäcksprov via endoskop var allra säkrast. PCR-metoden, där bakteriens DNA påvisas, var känsligare och därmed säkrare än traditionell bakterieodling.
Vid SVA utvärderades också en ny metod där blodprov analyseras för antikroppar mot kvarka, för att även kunna få hjälp av enkla blodprover i bekämpningen av sjukdomen.
Förlängd isolering vid utbrott
Vid utbrott av kvarka har tidigare rekommenderats tre veckors symptomfri period efter att senast insjuknade häst i stallet blivit frisk innan bakterierna anses vara borta. De nya forskningsrönen visar nu att den tiden tyvärr inte räcker för att bli av med smittan hos många hästar. För veterinärkåren blir det med största sannolikt nödvändigt att förlänga isoleringen och ta fler prover.
– Internationellt rekommenderas tre prover med en veckas mellanrum från hästar som varit sjuka för att kunna konstatera om bakterien finns kvar eller inte.
Det pågår även forskning både i Sverige och utomlands för att få fram bättre vaccin mot kvarka, bland annat av Bengt Guss vid SLU). De vacciner som lanserats tidigare har haft brister.
– Med kombinationen fungerande diagnostik och isolering av smittbärare, och i framtiden även tillgång till ett skyddande vaccin, skulle visionen om ett kvarkafritt Sverige absolut kunna gå att uppnå, säger Gittan Gröndahl.
Text: Carin Wrange, HästSverige, 2013. Senast uppdaterad 2021-03-29.
Läs mer:
