Diabetesmedicin kan bli möjlig behandling för fångsjuka hästar

Sedan en tid tillbaka prövas det om diabetesmedicin för människor också kan hjälpa fångsjuka hästar. Effekten beskrivs som både oväntad och dramatisk – en riktig ”gamechanger” – enligt Johan Bröjer, professor i internmedicin häst vid SLU, som har hittat den nya behandlingsformen.

Johan Bröjer tar prov på ponny

Professor Johan Bröjer tar ett blodprov på en häst som lider av ekvint metabolt syndrom. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Bakgrund

Ekvint Metabolt Syndrom, EMS, är en sjukdom som gör att de drabbade hästarna får onormalt höga insulinnivåer efter utfodring. Det kan i sin tur leda till att hästen får fång – ett smärtsamt tillstånd i hästens hovar. Normalt sett behandlas sjukdomen genom förändring av hästens utfodring och skötsel.

Men det är inte alltid det räcker, utan en del hästar kan trots ändrad utfodring få mycket höga insulinnivåer efter utfodring – och därmed upprepade fånganfall.  I vissa fall kan man tvingas avliva hästen.

häst-fång-diabetes-medicin-behandling

Så fungerar insulin i den friska hästkroppen

När hästen äter stiger koncentrationen av socker i blodet (så kallad blod-glukos). Ökningen stimulerar bukspottkörtelns betaceller att frisätta insulin, vilket behövs för att en del av kroppens celler ska kunna ta upp glukos.

Hos en frisk häst stiger glukosnivån efter att hästen ätit men sjunker sen och efter fem timmar är glukoskoncentrationen nere på en normal nivå vid fasta igen.

– Men när hästen blir insulinresistent så svarar cellerna inte lika bra på insulin längre. Då måste bukspottkörtelns betaceller frisätta mycket mer insulin, och risken för att hästen utvecklar fång ökar därmed, säger Johan Bröjer.

Diagnostisering och problematik

För att diagnostisera sjukdomen EMS kan man använda sig av ett oralt glukosintoleranstest.

– Vi ger en standardiserad mängd glukossirap i hästens mun och följer insulinsvaret, säger Johan Bröjer.

De normala hästarnas insulinsvar får en flack insulinkurva, men många av de sjuka hästarna får däremot en kraftig insulinkurva av testet. Och ju kraftigare insulinkurvan blir – desto sjukare är hästen.

En insulinresistent häst kan därmed inte släppas på bete eftersom den då får nästan obegränsad tillgång på gräs och väldigt mycket socker.

-För att hästen inte ska få fång måste man få ner insulinkurvan, framförallt genom att utfodra hästen med ett foder som inte innehåller så mycket socker.

”Alltför kostsamma behandlingar”

Många gånger hjälper det att förändra utfodringen, men en del hästar är så pass insulinresistenta att de får väldigt kraftigt insulinsvar trots att stora förändringar i foderstat och utfodringssätt. Därför har forskare runt om i världen försökt hitta olika behandlingsmetoder, som att använda sig av humana diabetesläkemedel för att få ner insulinsvaret. Tyvärr har det inte varit speciellt framgångsrikt – förrän nu.

– Många av dessa tidigare läkemedel har tagits upp dåligt av hästens mag- tarmkanal och en del läkemedel har inte varit effektiva, säger Johan Bröjer och fortsätter:

– Dessutom är hästen ett ganska stort djur och en del av behandlingarna har blivit alldeles för kostsamma.

veterinär-slu-diabetes-fång-medicin-forskning

”Den här behandlingen kommer verkligen att göra skillnad. Och då har jag uppnått ett stort mål i livet”, säger studiens forskare Johan Bröjer. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Mänsklig diabetesmedicin kan vara lösningen

Men sedan drygt fem år tillbaka har Johan Bröjer och hans forskkollegor på Sveriges Lantbruksuniversitet börjat använda ett i sammanhanget ganska nytt diabetsläkemedel för människa; natriumglukostransportör typ-2 hämmare, så kallade ”SGLT-2-hämmare”.

När urin bildas finns det socker i urinen. Natriumglukostransportörerna, som transporterar glukos från den första urinen som bildas, för tillbaka glukos till blodet. Ger man då det här läkemedlet så blockerar det transportproteinerna, så att glukos inte längre kan tas upp utan hamnar i urinen och därmed lämnar kroppet med hästens kiss.

Forskning har nu visat att läkemedlet är väldigt effektivt på häst, och att det minskar insulinsvaret med i medeltal mer än 65 procent.

– Det har varit oerhört effektivt, det tas upp på ett bra sätt hos hästen och kostnaden är fullt hanterbar. För en islandshäst rör det sig om cirka 300 kronor i månaden.

Johan Bröjer vill dock understryka att läkemedlet inte är något som en veterinär bara skriver ut och lämnar till djurägaren.

– Man måste matcha medicineringen med hästens utfodring. Det kräver att man har veterinärer som är kunniga och väldigt engagerade. Och vi måste ha djurägare som är engagerade och väldigt motiverade.

Förhoppningen framåt är att ha nya behandlingsmetoder för hästar med EMS redo när foskninsprojektet avslutas 2024.

– Det kommer verkligen att göra skillnad. Och då har jag uppnått ett stort mål i livet, säger Johan Bröjer.

Forskningen finansieras av Stiftelsen hästforskning.

Text: Anne Adre-Isaksson 2022-04-08. Uppdaterat av Lisa Chröisty 2023-05-10.


Läs mer:

Längre intervju om forskning om EMS i profilen med Johan Bröjer

Möt några av de ryttare vars hästar deltog i studien och räddades från avlivning