Följ med till: Genetikforskaren om framtidens avel

Vad vet du om hur det är att jobba som genetikforskare inom hästavel? Åsa Gelinder Viklund arbetar med just det vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nu finns ett nytt mål i sikte: Att bredda avelsvärderingarna till att täcka in även parametrar som temperament och hållbarhet. Följ med in i genetikforskarens vardag och arbete!

häst-forskare-slu-åsa-gelinder-viklund-genetik-avel

Åsa Gelinder Viklund forskar inom avel och genetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Foto: Lisa Chröisty

Den svenska varmblodshästen är idag en internationellt framgångsrik hästras inom flera olika ridsportsdiscipliner. Prestationer som möjliggjorts genom ett framgångsrikt avelsarbete under många års tid. Ett avelsarbete som inte vore möjligt utan avelsvärderingar, det ämne som Åsa Gelinder Viklund vid ABH specialiserat sig på och nu även blivit docent inom.

– Om man inte vet vilka hästar som är genetiskt bäst utifrån just det avelsmålet man har, så gissar man ju bara – därför är avelsvärdering otroligt viktigt, säger hon.

Det var redan under utbildningen till husdjursagronom som Åsa först bekantade sig med avel och genetik inom ridhästar: Genom sitt examensarbete om tävlingsstatistik på ridhästar.

– Då fanns ännu inget mått på vad en framgångsrikt presterande tävlingshäst var för något, ingen hade tagit tag i det. Så jag började där helt enkelt.

Ett arbete som senare ledde vidare till en doktorandtjänst om avelsvärdering av en särskild hästras, nämligen det svenska varmblodet (SWB).

häst-forskare-slu-åsa-gelinder-viklund-genetik-avel

Vad är en framgångsrik häst? På senare tid har unga hästar börjat beskrivas utifrån ett 50-tal egenskaper, i form av biologiska extremer på en skala, t.ex. kort-lång. “Data som är mycket intressant att utforska vidare, vad är utmärkande för hästar som presterar bra och är hållbara?”, säger Åsa själv. Foto: Lisa Chröisty

Att skapa en framgångsrik hästras

En framgångsrik hästras bygger alltså på ett noggrant avelsarbete med tydliga urval, där de individer med mest önskvärda egenskaper paras med förhoppningen om att varje avkomma ska ärva stora delar av dessa egenskaper. Men helt enkelt är det inte, då det inte nödvändigtvis är den under tävling bäst presterande hästen som ger bäst de bäst presterande avkommorna:

– En viss häst kan ju också bli väldigt framgångsrik på grund av yttre faktorer så som en bra träning/ryttare, men det betyder inte att hästen i sig egentligen är den bäst lämpade att avla på om man vill plocka fram talangfulla hästar inom t.ex. hoppning.

Just därför behövs det Åsa Genlinder Viklund länge arbetat med: Avelsvärdering.

– Och det handlar kortfattat om att testa förmågorna hos många individer inom rasen, bedöma dessa enligt samma kriterier och sedan sammanställa informationen för att se vilka hästar som förväntas nedärva de egenskaper man önskar förstärka inom rasen.

Från fokus på prestation – till hästens temperament och hållbarhet

Sedan många år tillbaka bedöms SWB-hästar genom både unghästtester, ridhästtester och tävlingsprestationer – vilket ger en stor mängd data att sammanställa och använda för att nå rasens avelsmål.

Ett avelsmål vars fokus länge legat på en enskild aspekt: prestation.

Framöver hoppas Åsa dock att andra värden också ska få ta plats i avelsvärderingar, exempelvis temperament och hållbarhet.

– Viktiga egenskaper, tycker jag, så att vi avlar fram hästar som faktiskt håller och passar för det vi vill använda dem för – även i längden! Ett flertal studier har dessutom visat att uppfödare, ryttare och hästköpare anser att hästens temperament är viktigt, men trots det saknar vi idag något bra urvalsverktyg.

Men hur ska egenskaper som temperament och hållbarhet undersökas? Och vad är egentligen hållbarhet? Det är frågor som behöver besvaras härnäst.

häst-forskare-slu-åsa-gelinder-viklund-genetik-avel

“Ett projekt som aldrig tar slut”

Efter drygt 20 år inom avel och genetik finns ännu inga planer på att sluta, utan snarare allt fler planer. Men varför är det så viktigt att fortsätta utveckla avelsprogram?

– Dels för att målen kan utvecklas, som vi har tittat på lite ovan gällande temperament och hållbarhet, men också för att vi genom att kartlägga aveln kan selektera ut en del sjukdomar som kan vara genetiskt ärftliga.

Även frågor om internationell avelsvärdering och data kan framöver bli aktuellt. Inte minst eftersom en stor del av vår svenska avel redan idag sker med importerad sperma från utländska hingstar.

– Det finns så många nya projekt hela tiden, det här arbetet tar helt enkelt aldrig slut, säger Åsa Gelinder Viklund.

häst-forskare-slu-åsa-gelinder-viklund-genetik-avel

Närmast framöver ska Åsa titta vidare på huruvida det skulle vara möjligt att bredda avelsvärderingarna till att täcka in även parametrar som temperament och hållbarhet. Hur det utvecklas får framtiden utvisa!
Foto: Lisa Chröisty