Följ med bakom kulisserna: Hästforskningen om framtidens SWB-avel

En aspekt av hästvälfärd: Att födas in i en kropp med goda förutsättningar

Hästvälfärd är på tapeten och i debatten diskuteras bland annat hästens hållbarhet flitigt. Faktorer som påverkar huruvida hästen håller sig frisk eller blir skadad är många. En viktig grund är dock att hästens kropp, och grundläggande fysiska förutsättningar, från start är goda och utvecklade för hållbarhet.

Men vilka egenskaper det är som ger en hållbar häst, fri från skador, är inte självklart.

• Är det bättre om kroppen är lång eller kort?
  • Skalan: Lång kroppsform—Kort kroppsform
• Är det bättre om hästen rör sig mjukt eller har en stramare gång?
  • Skalan: Mjuka rörelser—Strama rörelser
• Är det bättre om hästen är av grov modell, eller om den är mer åt det ädla hållet?
  • Skalan: Grov—Ädel

Det är hur faktorer som dessa påverkar hästar av rasen svenskt varmblod (SWB) som doktorand Sandra Bonow nu tar reda på. En möjlighet till mycket spännande, och betydelsefulla, resultat.

Extremavel – prestation och/eller hållbarhet?

De senaste femton åren har aveln inom SWB-hästar blivit alltmer inriktad, och i vissa fall extrem, för att få fram “superhästen” som presterar väl i olika sportgrenar. De hästar vi idag ser i den absoluta världstoppen i hästsport har bland annat blivit allt mer rörliga: Hopphästen allt mer känslig och reaktionssnabb och dressyrhästen med allt större och “flashigare” gångarter.

Men vilka egenskaper hos hästen som lett till framgångsrika prestationer har inte tidigare varit kartlagt. Där inledde doktorand Sandra Bonow sitt projekt – med att just identifiera vilka egenskaper som verkar indikera att en unghäst i framtiden kommer att bli framgångsrik inom någon av de stora ridsportsgrenarna.

– Och där kunde vi se att det skiljde sig mycket mellan egenskaper som kunde kopplas till framgång inom hopphästar respektive dressyrhästar. För hopphästar var framförallt goda egenskaper kopplade till hoppförmåga viktiga, men också exteriör och faktiskt även en elastisk galopp. Och för dressyrhästar var framförallt exteriören samt en god trav betydelsefull, medan exempelvis skritt inte hade alls så stor betydelse för hur väl de kom att prestera senare i livet, säger doktorand Sandra Bonow.

Fokus har därefter flyttats från prestation till hälsa, och vilka egenskaper som är betydelsefulla för att en häst ska få ett långt, skadefritt och hållbart liv. För trots att hästar kan bli uppemot 20-30 år gamla, är det idag många hästar som skadas tidigt i livet, på sätt som kan påverka både livslängd och -kvalitet.

– Lite likt hur olika hundraser idag har fått ett extremt utseende som kanske inte alltid gynnar deras välmående, kan man undra om det finns risker för hållbarheten att aveln på våra sporthästar har gått åt det mer extrema hållet när det gäller prestation inom hoppning och dressyr, säger doktorand Sandra Bonow och fortsätter:
– Vilket gör de här undersökningarna så otroligt spännande.

Överlevnadsanalys – så länge klarar sig olika hästar innan första skadan inträffar

För att besvara den stora frågan har forskargruppen nu fått tillgång till både skadestatistik och egenskaps-beskrivningar från flera tusen hästar.

– Det innebär att vi kan titta på hästar och om det finns tydliga samband mellan vissa fysiska egenskaper hos hästarna och hur ofta de senare i livet blivit skadade, säger Sandra Bonow.

Beskrivningarna av hästarnas egenskaper kommer från unghästtest, där det de senaste femton åren har blivit allt vanligare att hästar inte hara bedöms utan också beskrivs, det sistnämnda utifrån ett 50-tal egenskaper. Det kan handla om allt från hur lång rygg hästen har, dess benställning, rörelsemönster, gångarternas storlek och luftighet, förmåga att hoppa högt – och så vidare. Det här är vad som inom hästvärlden kallas för linjära beskrivningar, där hästen får ett poäng inte utifrån hur bra den är utifrån ett mål – utan var på en skala mellan två extremer som den befinner sig i alla dessa olika egenskaper.

– Och det är genom att jämföra dessa beskrivningar med skadestatistik som vi kan få fram resultat, säger Sandra Bonow och fortsätter:
– I detta nu sitter jag och gör en överlevnadsanalys, vilket enkelt beskrivet är att titta på hur länge hästar klarar sig innan de drabbas av sin första skada. För min del innebär det mycket analys och datorarbete, och väldigt spännande arbete.

Högpresterande eller hållbar – går det att få både och?

– Man vill ju ha både och: Både hästar som presterar extremt bra väl och som är friska, sunda och hållbara i längden, säger Sandra Bonow.

Men frågan är: Är det möjligt att ha både och?

Kanske, är svaret just nu. För ännu är det ett år kvar av projektet och all data har inte hunnit analyseras. Men när det har blivit gjort, och det möjligen går att se samband mellan olika egenskaper hos hästar och hur väl de både presterar och håller sig skadefria, är det möjligt att ett nytt verktyg har tillkommit inom svensk hästavel.

Förhoppningen är även att det här projektet kan ge ringar på vattnet och öppna upp för fler att forska vidare kring den här aspekten av hästens hälsa och välfärd.

– För hästen är det viktigt att vi ger förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv, och där är avel det första steget. Kan vi se till att fler hästar föds med goda fysiska förutsättningar, har vi lagt en god grund, avslutar Sandra Bonow.

För dig som vill bidra till forskningsprojektet och själv äger en SWB-häst finns en enkät att besvara. Du hittar mer info om den via länken här.

Projektet finansieras av Stiftelsen Hästforskning, projektnummer H-23-47-771. Foto: Lisa Chröisty

Läs mer:

• Forskning: Svenskt varmblod – från generalist till specialist, om egenskaper kopplade till prestation
• Följ med till: Åsa Gelinder Viklund, genetikforskaren om framtidens avel
• Om: Hästavel och uppfödning

Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige. Publicerat 2025-01-08.