Svenskt varmblod – från generalist till specialist

De senaste decennierna har det skett en specialisering inom svenskt varmblod (SWB) och idag avlar de flesta uppfödare antingen hopp- eller dressyrhästar.

Sandra Bonow har i sin avhandling studerat specialiseringen och undersökt vilka konsekvenser det kan få för avelsarbetet. Hon har också identifierat vilka specifika egenskaper som är viktiga för hopp- respektive dressyrhästens tävlingsprestation. I studien kategoriserades alla SWB-hästar födda från 1980 i en av fyra kategorier: hoppning, dressyr, allround och fullblod. I början av 80-talet var majoriteten allroundhästar men idag är över 90% antingen hopp- eller dressyrhästar. Sandra kunde också se att hopp- och dressyrhästarna blev mindre och mindre besläktade med varandra över tid.

Splitbild dressyr/hoppning

Foto: Jenny Svennås-Gillner/Carin Wrange

Det var tydligt att hopp- och dressyrhästarna skiljde sig åt vad gäller resultat på unghästtest vad gäller poäng för hoppning, skritt och trav. Däremot var skillnaderna små mellan dessa grupper avseende poäng för galopp och exteriöra egenskaper. För nästan alla de 48 linjära egenskaper som studerades, där hästar beskrivs på en skala mellan biologiska ytterligheter, var det skillnad mellan hopp- och dressyrhästar. Här fanns det skillnad även för exteriöra egenskaper, till exempel hade dressyrhästar en mer välvd hals och mer liggande bog än hopphästarna.

Agronom Sandra Bonow arbetar vid institutionen för husdjursgenetik på SLU.

Möjligt med grenspecifikt unghästtest?

Ibland framförs önskemål om grenspecifika unghästtest där hästägaren kan välja vilken disciplin hästen ska bedömas i. Unghästtesten ligger till grund för skattning av avelsindex och Sandra kunde konstatera att avelsindexen skulle bli mindre tillförlitliga om många unghästar enbart bedöms i en disciplin. Om avelshingstar bara används inom sin disciplin kommer dock indexen fortfarande vara korrekta, dvs hopphingstarna får korrekta avelsindex för hoppning. Däremot blir hopphingstarnas index för dressyregenskaper mindre tillförlitliga, vilket kan ha betydelse för de uppfödare som önskar att avla hästar med talang för både hoppning och dressyr.

Viktiga egenskaper hos tävlingshästen

Sandra undersökte också vilket samband det fanns mellan de linjära egenskaperna och framtida tävlingsprestation. För hopphästar hade 18 av de 48 linjära egenskaperna ett samband med resultat i hopptävling. De allra flesta av dessa egenskaper var relaterade till hoppning. För dressyrhästar var det 17 linjära egenskaper som hade ett samband med resultat i dressyrtävling. Här var det framför allt egenskaper kopplade till trav som hade betydelse, men även ett antal exteriöra egenskaper.

sandratest

– De flesta sambanden med tävlingsprestationer var linjära, vilket innebär att hästar som beskrevs vara nära det ena (fördelaktiga) extremvärdet presterade bäst. För vissa egenskaper fanns i stället ett optimum mellan ytterligheterna. Det betyder att varken den ena eller den andra ytterligheten är gynnsam för tävlingsprestation. Resultaten visar att den linjära beskrivningen har potential att bli ett viktigt verktyg i avelsarbetet i framtiden, avslutar Sandra.


Agronom Sandra Bonow, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin licentiatavhandling

Breeding of Swedish Warmblood horses towards specialization in show jumping and dressage.

Tid: Fredag 14 april, kl 13.00

Plats: Tanngrisner 1 och 2, SLU, Ultuna, Uppsala och även via zoom-länk: https://slu-se.zoom.us/s/66725920337 (lösenord: 958902). Meddela Åsa Gelinder Viklund (asa.gelinder.viklund@slu.se) om deltagande på plats så att ni kan bli insläppta.

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/30480/1/bonow-s-20230324.pdf