Ytterst i varje människo- och djuröga finns dess fönster in och skydd ut mot omvärlden: hornhinnan. Lika smart som den är konstruerad är den dock även skör. Därför arbetar nu några av Sveriges mest kunniga för snabbare och säkrare behandlingar för hästar. Häng med!
Hornhinnan, ett transparent skydd mellan ögat och världen
Inte helt olikt framrutan på en bil har ögats hornhinna två funktioner: Dels att genom sin genomskinliga struktur möjliggöra fri sikt ut mot världen, dels att skydda ögats värdefulla bakomliggande delar. Till ögats hjälp finns även tårvätska, som likt spolarvätskan i en bil kan skölja rent när sikten försämras, och såklart ögonlocken som precis som vindrutetorkarna blinkar och pressar bort smuts och annat som kommer i våran väg.
Men den genomskinliga rutan som hornhinnan utgör mellan ögat och världen är bara ett framgångsrikt sätt att se och skyddas genom när den är väl fungerande och intakt. Vid en kollision finns risken att rutan spricker – och vad händer då?
– Ja, då är helt plötsligt allt det ömtåliga som förvaras på insidan av rutan blottlagt. Det är precis vad som också kan hända med ögats hornhinna, och som snabbt kan bli riskabelt, säger doktoranden Hanna Holmqvist vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
När en liten skada blir ett stort problem
För djur såväl som för oss människor finns många skäl till att sår och skador på hornhinnan kan uppstå: Hos hundar kan till exempel tårvätskan (“spolarvätskan”) vara dåligt konstruerad och misslyckas med att hålla hornhinnan återfuktad och därmed skydda från det smuts i form av damm, ögonfransar och skräp som kommer in i ögat. För både katter och hundar händer det en klo river sönder hornhinnan vid slagsmål.
… och är man en häst så är det vanligaste ett yttre trauma, alltså att hästen springer in i, eller kliar sig hårt mot något som trycks in i, och skadar, ögat.
Och då är faktumet att hornhinnan är genomskinlig plötsligt dess största nackdel.
Foto: Lisa Chröisty, SLU/HästSverige
Smart men skört: genomskinlighet till ett pris
På grund av att hornhinnan behöver vara transparent, genomskinlig, finns där inga blodkärl.
För hade det funnits ett nät av blodkärl hade sikten inte varit fri längre, utan skymd av de trådiga, färgade strukturerna som blodkärl är, förklarar Hanna Holmqvist.
Foto: Lisa Chröisty, SLU/HästSverige
I alla övriga delar av kroppen är nämligen immunförsvaret ett väl inarbetat system. Via de sammankopplade blodkärlen kan kroppens eget försvar, de vita blodkropparna, snabbt transporteras vart än i kroppen de behövs. Därmed kan bakterier och andra främmande ämnen snabbt hindras från att ta sig in genom sprickan som såret utgör i kroppens försvar, samtidigt som en läkningsprocess kan påbörjas.
Men eftersom det i hornhinnan inte finns några blodkärl är transportvägarna för immunförsvaret att ta sig dit inte lika korta och snabba.
Kroppen behöver istället börja bygga blodkärl ut i hornhinnan, för att de vita blodkropparna effektivt ska kunna ta sig till ögats skadade område.
Men det tar tid, vilket ger infektioner en öppning för att få fäste innan kroppens resurser har hunnit dit, fortsätter Hanna Holmqvist.
Bilden visar ett hästöga med infekterat hornhinnesår mellan klockan sju och åtta. Från hornhinnans kant kan man se röda blodkärl som håller på att växa in mot såret, samt ett omgivande ”ödem” (vätskeansamling) kring såret. Foto: Hanna Holmqvist, SLU
I bästa fall drar sig blodkärlen i ögat tillbaka när ögonskadan är utläkt, och synfältet blir åter öppet. Men det händer också allt för ofta att en hornhinna efter att den täckts av inflammation och blodkärl aldrig riktigt återfår full transparens, utan även efter såret läkt ut lämnas med en grå ärrvävnad, omöjlig att se igenom.
Ju snabbare veterinärer är med rätt antibiotika, desto större chans finns det dock för att få ner inflammationen snabbt och att hästen inte får några bestående men.
Därför pågår nu ett projekt fram till 2029 för att arbeta för säkrare och mer pricksäkra behandlingar av bland annat hästars hornhinnesår. Redan de första månaderna av projektet har över 200 prover från projektets alla djurslag (häst, hund, katt och kanin) samlats in.
Medskick till läsare och hästägare: “Allas ögon behöver hjälp, och det snabbt”
Konkreta tips att ta med hem från veterinär och doktorand Hanna Holmqvist:
Ögat är en skör struktur och är det något som inte verkar stämma – se till att snabbt söka medicinsk hjälp, oavsett om det handlar om dig eller ditt djur.
Förstå att ett sår i ögat inte går att likna med ett sår någon annanstans på kroppen. I och med att hornhinnan för att behålla sin transparens saknar blodkärl är kroppens försvar mot främmande organismer mycket långsammare här än på övriga ställen – och får man infektion finns risken att det leder till bestående konsekvenser, som försämrad syn.
Fakta:
Om projektet
Går under det officiella namnet: “Infektiös ulcerativ keratit hos häst, hund, katt och kanin under svenska förhållanden; prevalens av bakterier och svamp, resistensmönster och prognos för läkning”
Doktorand i projektet är Hanna Holmqvist, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
Ingrid Hansson, huvudhandledare och professor i bakteriologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Lena Ström, veterinär, europeisk ögonspecialist och forskare vid SLU.
Katarina Nostell, veterinär och docent i internmedicin vid SLU.
Oskar Nilsson, antibiotikaexpert och laboratorieveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Samt två kliniskt verksamma veterinärer under utbildning till svensk ögonspecialist: Sara Littorin och Kristian Poulsen.
Projektets kan övergripande delas in i följande delar:
Projektet inleds under de första två åren med insamling och analys av prover från häst, hund, katt och kanin.
De senare två åren planeras sedan ägnas åt kartläggning kopplat till det insamlade och analyserade materialet, med fokus kring frågorna:
Vilka bakterier är det som förekommer hos respektive djurslag, i våra svenska förhållanden?
Går det att kartlägga vilka antibiotikatyper ovanstående bakterier är känsliga mot (så kallade resistensmönster)?
Går det att likställa olika diagnostiska metoder?
Som ett komplement till studien kommer forskargruppen även att arbeta för att öka förståelsen kring varför en del horninnesår tar längre tid att läka, eller inte läker alls.
Publicerat 2026-03-19.
Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige.
Följ med fler hästforskare bakom kulisserana inom:
På webbplatsen används nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan även välja att samtycka till kakor för statistikinsamling.
