Marie-Claire Cronstedt, grundare av stiftelsen med samma namn, älskade djur och hade ett mycket starkt intresse för djur- och naturskydd. Hennes önskan var att genom stiftelsen verka för att skydda och främja miljön och säkra goda livsvillkor för djur, frågor som idag är högaktuella. Marie-Claire Cronstedts stiftelse donerar nu 607 400 kr till SLU. Tre olika forskningsprojekt vid SLU får tack vare stiftelsen möjlighet att undersöka och förbättra välfärden hos olika djurslag.
Liten häst som naturvårdare
I takt med att det svenska odlingslandskapet blivit mer homogent och många betesmarker växt igen har den biologiska mångfalden minskat kraftigt. I ett tvärvetenskapligt projekt under 2014–2015 undersökte forskare om Gotlandsrusset, i dag en hotad husdjursras, kan ha en uppgift som landskapsvårdare. Hypotesen var att extensiv, men kontrollerad, hållning av russ på ogödslade naturbetes- och skogsmarker kan vara ett sätt att öka den biologiska mångfalden i svenskt jord- och skogsbrukslandskap och samtidigt bibehålla djurvälfärden. Resultaten från projektet visar att åretruntbetande russ hjälper att bevara och restaurera artrika skogsbetesmarker och hagar. I projektet samlades även data utifrån ett välfärdsprotokoll för häst, Welfare Quality, som nu ska sammanställas med stöd av donationen. Detta kommer att ge kunskap om hur extensiv hållning av häst påverkar deras upplevda välfärd. Mottagare av gåvan är docent Margareta Stéen, fil dr Sofie Viksten och forskare Elke Hartmann.
Viktbärande förmåga hos islandshästar
Islandshästen är den tredje vanligaste hästrasen i Sverige. Inom hästturismen är turridning ett populärt inslag och särskilt på just islandshäst, vilket lett till en het debatt om hur tunga ryttare islandshästar tål, eftersom de till storleken är relativt små. Trots den brännande frågan är området ännu tämligen outforskat. Den hittills enda studien visade på en stor variation på bärkraft hos olika individer. Nu vill man därför i ett doktorandprojekt utveckla ett test för hur man beskriver en individuell hästs bärkapacitet som kan användas som standard världen över. I projektet som är ett samarbete mellan SLU och Hólar University College på Island, kommer också frågan huruvida hästens bärkraft kan förbättras med hjälp av träning att undersökas. Huvudmottagare av donationen är professor Anna Jansson.
Tiden som välfärdsfaktor vid ringmärkning av fåglar
Ringmärkning av fåglar har utförts i Sverige i över 100 år och har ett stort värde eftersom det gör det möjligt att studera levande fåglars liv i detalj – inklusive förflyttningar, livslängd och artbestånd. Men ringmärkningen kan samtidigt påverka fågeln och dess utsatthet och energiåtgång ökar ju längre tid den är i fångenskap. Genom att studera ringmärkningens olika moment, med målet att kunna förkorta hanteringstiden från det att fågeln fångas in till dess att den släpps, kan djurvälfärden förbättras. Forskningsresultatet från projektet kommer också vara till stöd kring tillämpningen av 3R-principen inom ringmärkning, som handlar om att ersätta, minska och förbättra djurförsök. Donationen går till docent Adriaan de Jong och veterinär Johan Lindsjö som genomför studien.
SLU och dess forskare är oerhört glada för Marie-Claire Cronstedts stiftelses stöd och intresse för djurvälfärdsfrågor:
– Vi är mycket tacksamma för att stiftelsen stöttar vårt projekt, säger Johan Lindsjö som tillsammans med Adriaan de Jong kommer studera ringmärkningens olika moment. Det finns bara ett fåtal studier kring fåglarnas välfärd vid ringmärkning sedan tidigare och vi hoppas att genom forskningsprojektet kunna minska hanteringstiden och därigenom förbättra välbefinnandet för ett mycket stort antal fåglar.
För ytterligare information:
Åsa Formo
Fundraiser SLU, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
018-672570
asa.formo@slu.se
Caroline LippmanSekreterare Marie-Claire Cronstedts Stiftelse
08-20 22 40
mccstiftelse@billandreasson.com
Källa: SLU och Marie-Claire Cronstedts Stiftelse
