Parasitbekämpning utan maskmedel

Regelbunden mockning ger bäst resultat

Under sommaren 2018 mockades en beteshage två gånger i veckan medan hagen bredvid inte mockades alls. Hästarna på betet flyttades regelbundet mellan de två hagarna. I den hage som mockades fanns i princip inga parasitlarver från små blodmaskar alls medan den omockade hagen hade parasitförekomst. Just frekvent mockning av hagar är den mest framgångsrika metoden men också den mest arbetsintensiva för att minska smitta av blodmaskar (små såväl som stora).

Året därefter inriktade forskarna sig på att studera hur effektivt det är att harva beteshagarna och därmed slå sönder träckhögarna ute i hagarna. Viktigt var att harvningen skulle ske vid torrt och soligt väder. Metoden att harva har använts under flera år men studierna visade att effekten var negativ, vilket innebär att den inte kan rekommenderas om betet ska användas under samma säsong.

Studerade blodmaskens liv

På gräsmarker som aldrig tidigare använts för hästbete placerade forskarna ut högar med stor blodmask som regelbundet provtogs under betessäsongen. Syftet med den tredje studien var att undersöka hur blodmasken lever i gräset och om den kan förflytta sig? Det visade sig att larver från små och stor blodmask kan krypa iväg upp till två meter på gräset. För att blodmasken helt ska försvinna  behöver marken vila över två växtsäsonger innan hästar kan släppas där.

– Hästgårdar med stora arealer har därför bättre möjligheter att minska förekomsten av parasiter än mindre gårdar. Om smittade marker får vila under två säsonger försvinner parasiterna, säger Eva Tydén.

I flera av studierna testades även utfodring med rovsvampen, Bioworma, som framställs i USA och Australien. Rovsvampen ger ingen påverkan i hästens kropp utan kommer ut på betet via träcken. Väl där ska svampen fånga in och äta upp parasiterna i träckhögarna.
Biowormasvampen blandades ut med ett kraftfoder som under några veckor gavs till hästarna. Det första året som hästarna utfodrades med Bioworma visades ingen effekt medan beteshästarna året efter fick större mängd av svampen och därmed bättre resultat.

För att kunna upptäcka vilka parasiter som hästar bär på görs numera träckprov som skickas till olika parasitlaboratorier. Cirka 60 procent av hästarna i Sverige provtas minst en  gång per år. I vissa fall behöver smittade hästar avmaskas för den parasit som upptäcks.

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta

Medverkande: (från Sverige) Eva Tydén, SLU, Eva Osterman-Lind, SVA, Miia Riihimäki, SLU och Ylva Hedberg-Alm, SLU.
Studenter: Hillevi Hassler, Hanna Wilderoth och Ellinor Asp Tauni.

Text: Carin Wrange, 2023-03-06.