Hem » News » Forskning: Vad gör en travhäst körbar?

Forskning: Vad gör en travhäst körbar? (2026)

En körbar travhäst är lugn, uppmärksam och lyhörd för kuskens signaler. Det beskriver tränare och kuskar i en ny intervjustudie. Resultaten pekar på att körbarhet formas i samspelet mellan häst och människa, där träning, utrustning och också situationen har betydelse. Kunskapen kan ge nya perspektiv till arbetet med både prestation och hästvälfärd inom travsporten.

Mellanrubriker för att hitta i artikeln:

  1. Åtta tränare och kuskar delade sina erfarenheter
  2. Lugn träning som grund
  3. Körbarheten går inte alltid att påverka
  4. Utrustningen är ett verktyg
  5. Ett första steg mot ökad förståelse

Bakgrund: Att kunna reglera hästens tempo och riktning är grundläggande inom travsporten. Men vad menar tränare och kuskar egentligen när de säger att en häst har bra körbarhet? Och hur ser de på sambanden mellan körbarhet, träning, utrustning och hästens välfärd? Trots att begreppet används i praktiken har det fått liten uppmärksamhet inom forskningen medan motsvarande begrepp för ridna hästar, ridbarhet, har studerats mer. Samtidigt väcker bland annat munskador och högt tömtryck frågor om hur kommunikationen mellan häst och kusk kan utvecklas. För att undersöka detta har forskare intervjuat travtränare och kuskar om deras erfarenheter och syn på körbarhet.

Åtta tränare och kuskar delade sina erfarenheter

I studien intervjuades åtta svenska travtränare och kuskar med erfarenhet av både varmblodiga och kallblodiga travhästar. Fyra av dem hade A-tränarlicens och fyra B-tränarlicens. Deltagarna representerade fem travbanor i Sverige. Intervjuerna fokuserade på frågor om körbarhet, träning, tömkontakt, utrustning, prestation och hästvälfärd. Forskarna analyserade sedan intervjuerna för att identifiera återkommande mönster och olika sätt att förstå körbarhet. Deltagarna var samstämmiga om grundbeskrivningen: ”En körbar häst är avspänd men samtidigt uppmärksam och svarar på signaler om att öka farten, sakta av eller svänga”.

Lugn träning som grund

Ett tydligt tema var dessutom betydelsen av lugn och gradvist uppbyggd träning. Deltagarna lyfte fram tålamod i unghästens utbildning och anpassning av träningen till den enskilda hästens förutsättningar. Lugnet beskrevs som något som behöver genomsyra hela upplägget, från vardagsträning till uppvärmning och tävling. En häst som blir alltför ”het”, alltså uppvarvad, ansågs svårare att kommunicera med och riskerade enligt deltagarna att använda mycket energi redan före loppet.

Körbarheten går inte alltid att påverka

Deltagarna beskrev också begränsningar i vad träningen kan påverka. Hästens temperament, rörelsemönster och det som händer i omgivningen ansågs ha betydelse. En häst kan därför vara lätt att köra i en situation och betydligt svårare i en annan. När körbarheten var svår att påverka beskrev deltagarna hur de anpassade körningen. Ett exempel var att låta en uppvarvad häst gå bakom en annan häst, vilket de upplevde kunde hjälpa den att komma till ro och minska behovet av att hålla emot i tömmarna.

Utrustningen är ett verktyg

Bett och tömmar beskrevs både som redskap för kommunikation och som ett sätt att känna hur hästen mår. Förändrad kontakt, exempelvis att hästen plötsligt börjar hänga på ena tömmen, kunde enligt deltagarna vara en varningssignal om obehag eller smärta. Att undersöka hästens mun och kropp lyftes därför fram som en viktig första åtgärd. Deltagarna uttryckte en ambition att använda så lite och så skonsam utrustning som möjligt, men hade olika uppfattningar om hur detta bäst uppnås. Vissa förespråkade mildare typ av utrustning, medan andra beskrev skarpare bett som ett sätt att slippa dra hårt.

– Vad händer i samspelet, hur har hästen tränats och kan det finnas obehag eller smärta? Genom att kombinera praktiska erfarenheter med mätningar av tömtryck och observationer av hästens beteende kan vi bättre undersöka vad olika val av utrustning eller träningsmetoder innebär för hästen, säger Elke Hartmann, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Ett första steg mot ökad förståelse

Studiens viktigaste bidrag är förståelsen av körbarhet som något som formas mellan häst och kusk i en viss situation. Studien ger insyn i hur deltagarna resonerar, men undersöker inte om deras träningsmetoder eller utrustningsval faktiskt ger bättre välfärd. Att en häst är lätt att köra räcker heller inte för att avgöra hur den mår.

– Jag tycker att det är värdefullt att deltagarna så tydligt lyfte hästens lugn och mentala tillstånd. Samtidigt synliggör studien svåra avvägningar mellan prestation, kontroll och hästens välbefinnande. Det gör mig angelägen om att fortsätta undersöka samspelet och hur vi kan bedöma det även ur hästens perspektiv, säger Elke Hartmann, forskare vid SLU.

Studien har finansierats av Stiftelsen Hästforskning inom Svensk Travsportens specialutlysning och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Animals. Läs den i sin helhet här: How Driveability Is Conceptualised in Harness Racing: Insights from Trainer and Driver Interviews (2026)

Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige utifrån information från Elke Hartmann, ansvarig hästforskare  vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Publicerad: 2026-11-12

Läs mer:

Fler nyheter

Alla nyheter
055 copy

Forskning: Vad gör en travhäst körbar?

025 kopiera (2) 54

Hållbar hästgård – praktiska åtgärder för miljön och verksamheten

Cookiesamtycke

På webbplatsen används nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan även välja att samtycka till kakor för statistikinsamling.