När perfekt symmetri inte är en självklarhet - vad kan ge asymmetrier hos hästar om smärta inte är orsaken?

– Det vi upptäckt har varit både överraskande, väckt nya frågor och lett till en del praktiska tips, säger Ebba Zetterberg, doktorand i projektet.

Att förstå djur som inte kan prata

För många människor, barn som vuxna, som vistas kring hästar är det en självklarhet att på ett kärleksfullt sätt sköta och vilja hästarna väl. Samtidigt kan det vara en stor utmaning att verkligen veta om hästen mår bra, dels eftersom den inte har ord att kommunicera med – dels för att den som bytesdjur är duktig på att dölja sina svagheter.

När kommunikation inte kan ske via ord, behöver vi människor hitta andra sätt, fungerande verktyg, för att förstå oss på och tolka deras signaler.

Ett sådant verktyg för att avläsa smärta hos hästen i rörelse är att bedöma om den visar tecken på hälta, dvs får ett ojämnt – asymmetriskt rörelsemönster. För precis som att vi människor börjar röra oss ryckigt och haltande när vi känner smärta från ett ben eller fot, gör hästar detsamma.

– Vi vet alltså från många tidigare studier att hästar med faktisk ortopedisk smärta (från rörelseapparaten) rör sig ojämnt – och att när smärtområdet bedövas bort blir hästen jämn i rörelsemönstret igen. Därför kopplas en häst som rör sig asymmetriskt (ojämnt) ofta ihop med att den troligt känner smärta, säger doktorand Ebba Zetterberg.

Men så finns det även hästar idag, ganska många sådana, som rör sig asymmetriskt utan att ägaren sett tecken på smärta eller ovillighet till rörelse. Hästar som går i full träning, körs eller rids och i många fall även presterar väl på tävling – och som ändå uppvisar en rörelseasymmetri.

Betyder det att vi i många fall missar att våra hästar har ont, eller finns det andra skäl till att hästar rör sig asymmetriskt än smärta?
Skiljer det sig mellan raser och olika åldrar och är det vår träning av hästen som är orsaken till att de uppstår?

För många grundar sig hästintresset i en kärlek till djuren, varför det blir en viktig fråga att kunna avgöra när hästen mår bra och inte. Foto: Lisa Chröisty, HästSverige/SLU

– För att få säkrare svar på dessa frågor bedrivs nu den här forskningen, där vi försöker lista ut vad som är normalt och inte. Vilka alternativa orsaker kan det finnas till asymmetrier, förutom smärta?

Tekniska hjälpmedel, föl, och tävlingshästar på högsta nivå

För att försöka förstå asymmetrierna arbetar Ebba Zetterberg tillsammans med en forskargrupp bestående av framstående veterinärer och experter inom ortopedi, biomekanik, anatomi och smärtbedömning.

Till deras hjälp används tekniska mätsystem som de senaste åren blivit allt vanligare på flera större djursjukhus, som på ett säkrare sätt än människans öga upptäcker avvikelser i hästarnas rörelsemönster.

Första frågan forskargruppen ställde var om det kanske kan vara så att rörelseasymmetrier hos hästar är medfödda, och därmed kan höra till “den hästens normala” rörelsemönster. För att söka svar på denna fundering åkte Ebba och forskargruppen ut till gårdar för att mäta föl av varmblodiga travhästar samt Sveriges vanligaste hästras, svenskt varmblod (SWB).

– Resultaten? 45% av SWB-fölen rörde sig asymmetriskt, och 80% av travarfölen, säger Ebba Zetterberg.

Så, vad innebär det? Kan det vara så enkelt som att rörelseasymmetrier kan vara medfödda?

Troligen inte enbart. När vuxna hästar av dessa hästraser har mätts i tidigare undersökningar förekommer rörelseasymmetrier nämligen hos cirka 70% av varmblodiga ridhästar (35% fler än hos samma ras som föl) och cirka 80% av travarna.

– Det innebär alltså att det hos travhästar skulle kunna finnas en tydlig genetisk påverkan, säger Ebba Zetterberg, som förvånas över att så många föl visar asymmetrier. Något som skulle kunna förklara den stora andelen av vuxna travhästar med rörelseasymmetrier.

Hon fortsätter:

–  Men när det kommer till SWB-hästarna är det fler vuxna hästar som rör sig asymmetriskt, än vad det är föl – vilket väcker frågan: Vad är det som orsakar den ökade andelen asymmetrier som vuxna, om inte genetik? Finns det en träningseffekt, där sättet hästen tränas påverkar hur asymmetriska de är?

Därefter valde forskargruppen härnäst att mäta hästar som presterar på hög nivå:

Men resultaten var desamma som hos de hästar som presterar på en lägre nivå: Cirka 70% även av de högpresterande tävlingshästarna rörde sig asymmetriskt och en tredjedel av hästarna till den grad som ses hos hästar som på klinik klassas som smärtorsakad hälta.

De högpresterande hästarna tränades och tävlades till vardags att antingen hoppa minst 140 cm hoppning, medelsvår A-klass i dressyr eller klara av trestjärnig (nationell) nivå i fälttävlan. Foto: Lisa Chröisty, HästSverige/SLU

Detta trots att dessa hästar uttryckligen tränas för att bli mer liksidiga, är omgivna av erfarna tränare, ryttare och oftare än andra hästar ses av veterinärer inför tävlingsstart. I andra vågskålen finns dock också faktumet att det är en grupp hästar som utsätts för större belastningar, än hästar på lägre tränings- och tävlingsnivå.

– Vad jag tänker utifrån de här resultaten är att det med större sannolikhet finns hästar i denna grupp som kan ha ont, och att förmågan att prestera inte nödvändigtvis utesluter att hästen har ont. Vi vet att hästar är väldigt duktiga på att dölja sin smärta, i och med att de är bytesdjur, säger Ebba Zetterberg.

Hon fortsätter:

– Och samtidigt måste alla vi som tar del av de här resultaten komma ihåg att vi bara mäter asymmetrier, vilket vi i dagsläget inte vet om det alltid är orsakat av smärta, eller om det kan finnas andra orsaker än de vi studerat hittills.

Oavsett är det viktiga frågor att ta på allvar, både ur etisk och djurskyddsmässig aspekt. Därför bedrivs hästforskning som den här.

”Ett sätt att öka förståelsen för vilken betydelse en lindrig rörelseasymmetri har är att följa hästen över tid. Idag finns teknik för att enkelt med en mobiltelefon filma hästen och få en rörelseanalys. Om asymmetrierna minskar med vila och ökar vid träning så kan det vara ett tecken på att det finns en skada men om de inte alls påverkas av träningen kan det mer vara ett naturligt rörelsemönster för just den hästen. Men blir asymmetrierna stora så är det troligen starkt förknippat med smärta”, säger Ebba Zetterberg. Nedan listar hon sina bästa medskick från forskningens resultat. Foto: Lisa Chröisty, HästSverige/SLU

Medskick från Ebba: Det kan du som håller på med hästar ta med dig från den här forskningen

”Att känna att den här kunskapen går att använda i praktiken tror jag är viktigt”, säger Ebba Zetterberg och tipsar sedan:

1. En häst som rör sig asymmetrisk behöver inte vara mindre välmående eller mindre värd – men kontinuiteten är viktigt. Som studien visat verkar asymmetrier kunna vara medfödda och därmed möjligt en del av hästens “naturliga rörelsemönster”. Men om det istället plötsligt uppkommer en förändring hos hästen – är sannolikheten större att den är smärtorsakad.
2. Är du osäker på huruvida din häst har en asymmetri som kan bero på smärta? Ta hjälp. Många veterinärer och kliniker idag använder objektiva rörelsesystem, där även mindre asymmetrier kan upptäckas. Har inte din veterinär tillgång till ett sådant system? Efterfråga det. Om du en gång har “mätt” din häst hos en veterinär som använder den här typen av verktyg finns det möjlighet att följa hästen och se förändring, även till vardags på hemmaplan.
3. Mät hästen även när allt verkar vara bra: Så att du lär dig vad som är din hästs normala rörelsemönster. Eftersom forskningen indikerar att det kan finnas individuella skillnader i vad som kan anses “normalt”. Det här är ett moment du kan starta med, via en veterinärkontakt, från att hästen är så pass gammal att den går att utan stress trava för hand.

– Den tredje punkten är verkligen en hjärtefråga för mig: Jag tror att det är ett av de bästa sätten vi kan göra bättre för att upptäcka även mindre signaler på att något inte stämmer från våra hästar. Tänk på det som en rutin att lägga in rörelseanalyser regelbundet, precis som vaccin och årlig vet.check, säger Ebba Zetterberg.

Avslutningsvis poängterar Ebba Zetterberg noga att man inte behöver vara rädd för att ens häst rör sig lite asymmetriskt, men samtidigt ta det på allvar, framförallt om det plötsligt uppstår förändringar.

– Det vore farligt att dra slutsatsen att ‘jamen 70% av sveriges ridhästar är asymmetriska så då gör det inget att min är det’, utan varje häst bör följas för att se om det eventuellt är en smärtsignal från hästens håll, säger hon.

Ebba Zetterberg, doktorand i forskningsprojektet, är själv utbildad veterinär. Istället för att arbeta kliniskt väljer hon att använda sin kompetens till att bidra till djurhälsa – genom forskning. Foto: Lisa Chröisty, HästSverige/SLU

Frågor? Kontakta doktorand Ebba Zetterberg direkt:

• VIDEO: Fatta forskningen med Marie Rhodin – Hästens hälta och senaste tekniken (2025)
• QUIZ: Hälta hos häst
• KURS: Smärtbedömning av häst
• Forskning: Svårt att avgöra hästens halta ben även för veterinärer (2014)
• Forskning: Så förändras hästens skritt vid hälta (2020)
• Forskning: Hälta hos islandshästen döljs i tölt (2023)
• Svenska forskare först att mäta hälta med mobilapp (2023)
• Forskning: Hur ändras hästars ansiktsuttryck vid hälta? (2024)