Äldre hästars behov

Hur äldre hästar ska skötas och utfodras handlade två olika studier som presenterades under EWEN. Rebecca Bushell från University of Edinburgh presenterade en studie om tandhälsa hos äldre hästar och Cecilia Müller från SLU redogjorde för hur svenska hästägare utfodrar hästar över 20 års ålder.

äldre-häst-betar-i-hage-cgw

En del, min inte alla, äldre hästar behöver speciellt foder. Foto: Carin Wrange

Hos äldre hästar ökar risken för såväl hakar och tandlossning i munhålan. Gamla hästars tänder behöver därför undersökas ofta för att i tid upptäcka problem. Redan vid 20 års ålder är det cirka 34 procent av hästarna som får tandlossning  enligt studierna vid University of Edinburgh. Via en enkät fick forskarna svar från 380 ägare till hästar mellan 16 – 35 år. Många av hästarna, 84 procent, hade problem med hakar i munhålan, och 34 procent hade tappat en eller flera tänder.

Ägarna fick även lämna uppgifter om hullet på sina hästar, där merparten hade en hullpoäng från 5 och uppåt enligt en 9-gradig skala (det vill säga de hade inte lågt hull). För de hästar som ägarna bedömde började tappa hullet fanns olika strategier för att motverka viktnedgång. För att hästarna lättare skulle få i sig fodret tillförde 84 procent av hästägarna extra vatten vid utfodringen, 52 procent valde att ge ett mjukare foder som var lättare att tugga, och 30 procent hackade sönder fodret innan det gavs till hästarna.

När en äldre häst börjar få problem med tandlossning är det viktigt att hästägaren får rätt rådgivning om åtgärder. Trots att veterinärer har begränsad kunskap om utfodring så var det ändå till dem som ägarna vände sig för råd. För att få rätt råd kan en foderrådgivare vara en bättre källa till kunskap, konstaterade forskarna till den brittiska studien.

Studie: Senior equine dental degeneration and impact on nutrition: a survey nutritional management and advice.

Den svenska studien omfattade en enkät om hur hästar äldre än 20 år utfodras. 1444 hästägare i Sverige besvarade enkätens frågor om ålder, ras, kön, hälsostatus, hull, dagligt arbete, typ av häst och vilken typ och mängd av foder som gavs till hästarna. 70 procent av hästarna var 20-25 år, 24 procent var 26-30 år och resterande andel över 30 år (upp till 42).

Hästarna utfodrades till 60 procent med hösilage, resterande grovfoder var hö eller annan typ av vallfoder som lusern. 81 procent av hästarna fick någon typ av kraftfoder, i medel 0,11 kg per 100 kg kroppsvikt och dag. 33 procent av hästarna fick kraftfoder för att inte minska i vikt. Grovfodergivan var i medel 1,5 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dag. Tjugosju procent av hästarna hade en hullpoäng från 0-2, 52 procent hade hullpoäng 3 och 21 procent hade hullpoäng 4-5 på en sexgradig skala. Hästägarnas hullbedömning validerades på 21 hästar, där det visade sig att ca 30 procent av hästägarna gav hästen en alltför låg hullpoäng.

Vid en jämförelse av det teoretiskt beräknade energibehovet och den energimängd hästen utfodrades med (för 82 hästar) visade det sig att hästar med hullpoäng 2, 3 och 4 utfodrades med ca 10 procent mer energi än det teoretiska energibehovet. Endast hälften av hästarna i studien angavs ha fått försämrad förmåga att hålla hullet med ökande ålder. Det betyder att utfodringen inte nödvändigtvis måste ändras bara för att hästen blir äldre.

 Studie: Feeding of aged horses (>20 years)– a Swedish survey

Läs mer om den forskning som presenterades på EWEN , den vetenskapliga konferensen om hästfoder.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige