Att hålla hästen frisk var temat för årets Hippocampusdag som arrangerades av SLU och SVA tidigare i höstas. Där presenterades aktuell forskning kring olika sjukdomar och skador hos häst.
Hur kan man förebygga att hästen drabbas? Vilka faktorer är viktiga för att skapa ett hälsosamt liv? Eftersom hästens välfärdssjukdomar ytterst beror på livsstilsfaktorer är det djurägarna som avgör hur djuren lever i vardagen.
Johan Bröjer, forskare och veterinär vid SLU har under många år forskat kring ekvint metabolt syndrom (EMS) och insulinresistens.
– Många tror att enbart feta hästar drabbas av dessa sjukdomar men så enkelt är det inte. Det finns stor variation och även en smal häst kan få EMS, sade han.
För att upptäcka om hästen har störd förmåga att reglera sitt insulin går det att göra ett enkelt test där hästen ges glykossirap i munnen. Någon timme senare tas ett blodprov som skickas för analys. Om provet visar att hästen har en störd reglering av insulin så gäller det att agera. Är hästen överviktig så ska den få en justerad foderstat och mer motion.
Johan Bröjer rekommenderar 70 procent av energibehovet om hästen är i för högt hull. Om inget görs är hästen i riskzonen för att på sikt utveckla fång.
Undvik socker och stärkelse
Hur bör då insulinresistenta hästar utfodras? Om det föreläste Cecilia Müller, som vid SLU forskar om hästutfodring. Hon rekommenderade att utesluta allt kraftfoder som innehåller socker och stärkelse, samt att ha kännedom om vallfodrets innehåll av socker.
Stärkelse finns bland annat i havre och korn och dessa fodermedel ingår ofta i olika foderblandningar.
– Att helt undvika socker i hästens foder är svårt då det även finns i alla skördade vallfoder och betesgräs. Det är många faktorer, bland annat solinstrålning, temperatur, jordart och gödsling, som påverkar hur hög halten av socker blir i vallfodret eller betesgräset, sade Cecilia Müller.
Även hur vallfodret konserveras påverkar innehållet av socker. Ensilering innebär att socker i gräset omvandlas till mjölksyra, vilket alltså ger låga sockerhalter i det färdiga ensilaget. Samma process sker i hösilage, som är torrare, men i mycket lägre utsträckning.
Om man jämför ensilage, hösilage och hö från samma skörd kommer höet att ha högst sockerinnehåll, ensilaget lägst och hösilaget mitt emellan.
Många tror att fjolårshö är det lämpligaste grovfodret för hästar som är insulinresistenta. Studier har visat att längre lagringstid inte medför någon sänkning av sockerhalten i hö, och ett sådant foder kan ha ett högt sockerinnehåll. Det är vanligt att ägare till fånghästar rekommenderas att utfodra med fjolårshö, gärna från en gammal ogödslad gräsvall. Men ett sådant foder kommer att ha en hög sockerhalt och därför är viktigt att låta analysera för halten av vattenlösliga kolhydrater (WSC).
– Det har även gjorts studier på hur mycket socker som lakas ur vid blötläggning av vallfoder. Även om det sker en viss minskning efter ca 12 timmars blötläggning kan sockerhalten fortfarande variera stort.
Att släppa insulinresistenta hästar och hästar som utvecklat fång på bete är direkt olämpligt enligt Cecilia Müller. Även om dessa hästar bara får gå några få timmar i en gräshage så kan de hinna äta lika stora mängder betesgräs som om de fått vara ute dubbelt så lång tid.
Många faktorer bidrar till fång
I Sverige är det dagligen cirka 15 hästar som drabbas av fång och två hästar avlivas varje dag på grund av sjukdomen. Ove Wattle, forskare och lärare på SLU, gav en grundlig genomgång om fång på Hippocampusdagen.
Det finns många olika faktorer som bidrar till att hästar drabbas av sjukdomen. Det är till exempel foder, plötsliga foderbyten, mediciner, inflammationer i olika kroppsdelar, EMS, PPID, inaktivitet och tidigare fånganfall.
– Den enskilt viktigaste faktorn för om hästen utvecklar fång eller inte verkar vara tarmfloran och hur den påverkas av foderbyte och foderintag, poängterade Ove Wattle.
Hos hästar som fått diagnosen EMS eller PPID med tydliga kliniska symtom på sjukdom, som långhårighet, finns ökad risk för fång. Av alla hästar med EMS insjuknar cirka 57 procent och av de som har PPID cirka 29 procent. Även om en fånghäst kan återhämta sig så finns en ökad risk att drabbas igen under resten av livet. 70 procent av fånghästarna får återfall.
För hästägare är det viktigt att ge akt på de första tecknen på att hästen har fått fång. Oftast yttrar det sig så att den skiftar vikten mellan framhovarna på grund av smärtan i hovarna. Man kan också se att hästen trycker kroppsvikten bakåt om den har ont i framhovarna. Om hållfastheten i lamellagret i försvagas ändras dess struktur och tänjs ut, vilket kan leda till att hovbenet roterar eller sänks ner i hovkapseln.
Håll hästen still i akuta skedet
Hur en fånghäst ska hanteras i det akuta skedet föreläste hovslagarmästaren Henrik Jansson om på Hippocampusdagen. Han betonade att varje fånghäst måste behandlas individuellt efter respektive hästs förutsättningar.
– I det akuta skedet av sjukdomen är den viktigaste behandlingen att hästen står still på ett så mjukt underlag som möjligt. Till exempel sand, spånbädd eller en blandning av spån och torv, sade Henrik Jansson.
Oftast bör skorna sitta kvar på hovarna i det akuta skedet då det innebär en ökad belastning av det försvagade lamellagret om hovslagaren lyfter ett ben för att ta av en sko.
Först när fånganfallet har stabiliserat sig och hästen börjar bli bättre, kan den få börja röra på sig. Då är det också dags att verka och sko hästens hovar. Verkningen av en fånghäst är mycket viktig och det krävs att hovslagaren har stor förståelse och kan ”läsa av” hoven på bästa sätt och använda rätt typ av skor för att resultatet ska bli bra.
Text: Carin Wrange
Källa: Hippocampusdagen 2018
