I den här studien undersöktes hur unga människor i Sverige, både ryttare och personer utan egen erfarenhet av hästar, såg på disciplinerna dressyr, hoppning och fälttävlan. Hypotesen var att uppfattningarna hos de här olika grupperna skulle skilja sig åt men att de flesta ändå skulle beskriva ridsport i positiva eller neutrala termer.
Totalt deltog 18 grupper med unga vuxna i åldern 18–25 år. Deltagarna delades in i tre kategorier: tävlingsryttare, fritidsryttare och personer utan egen erfarenhet av hästar. Varje grupp bestod av 5–8 personer. Alla grupper fick samtala kring förutbestämda frågor om hästar och ridsport.
Samtalen analyserades med så kallad kvalitativ innehållsanalys, där återkommande teman identifierades, (koder). En statistisk bearbetning gjordes sedan för att se hur ofta olika koder nämndes av respektive grupp.
Sammanlagt identifierades 42 olika koder. De mest frekvent nämnda handlade om människors psykiska välbefinnande, brist på tid i livet, psykisk ohälsa, att vara hårt arbetande, brist på kunskap, ansvar samt hästvälfärd kopplad till ryttarens beteende.
Personer utan egen erfarenhet av hästar nämnde psykisk ohälsa och hästvälfärd relaterad till ryttaren mer sällan än fritidsryttarna. Fritidsryttare tog oftare än tävlingsryttare upp brister i hästarnas utevistelse, medan det inte fanns någon skillnad mellan tävlingsryttare och personer utan egen erfarenhet av hästar i just den frågan.
Forskarna drog slutsatsen att skillnaderna mellan grupperna var små och att alla grupper beskrev hästsporten i neutrala eller positiva ordalag.
Kort sammanfattat kan man alltså säga att:
- Resultat: Små skillnader mellan grupperna – de flesta beskrev ridsporten i positiva eller neutrala termer.
Text: Nina Känsälä, forskarstuderande i projektet. Modifierat och publicerat av Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige, 2025-12-18.
Läs mer:
