Under 2021 har Högskolan Dalarna och hästorganisationerna arbetat med förfining av utseende och innehåll i statistikmodellen Hästnäringen i Siffror. Dessutom har nya undersökningar som mäter hästhållares kostnader och konsumtion genomförts och inkluderats i modellen.
– De nya undersökningarna om hästhållares kostnader visar inga statistiskt säkerställda förändringar sedan sist (2016). Eftersom det inte finns någon uppdaterad skattning över antalet hästar i landet så kan vi i nuläget inte dra några skarpa slutsatser om hur näringen som helhet har utvecklats över tid, säger Tobias Heldt, docent vid Högskolan Dalarna.
I modellen finns ett antal nya funktioner för besökare att ta del av, till exempel skattning av hästnäringens andelar av näringsgrenar inom den svenska standarden för att mäta verksamhet i företag och arbetsställen, SNI.
– Att mäta hästnäringen är komplicerat, huvudanledningen är att den indelning i näringsgrenar som finns i Sverige, SNI-systemet, saknar separata koder för de flesta hästverksamheter. Skattningen som forskarna vid Högskolan Dalarna nu gjort är ett första steg för att bättre kunna beskriva hur vår näring står sig i relation till andra, säger Erica Lindberg, LRF Häst.
Statistikmodellen Hästnäringen i Siffror lanserades 2018 med avsikt att kunna mäta och beskriva hästnäringen över tid, något som saknats tidigare. Samverkansparterna kring modellen kommer nu fortsätta arbeta tillsammans för att utveckla och förfina den med nya funktioner och detaljer.
– Sverige är ett fantastiskt hästland och via modellen kan vi också mäta och beskriva det i siffror och statistik. Det är oerhört viktigt för att synliggöra hästnäringens roll i samhället, inte minst i dialog med politiker och andra intressenter om branschens villkor och förutsättningar, säger Karolina Lagerlund, Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).
Statistiskt säkerställda skillnader kan inte slås fast vid denna uppdatering. Effekter av pandemiåren kommer kunna besvaras vid nästa uppdatering av statistikmodellen.
