Del 1 – Bett eller bettlöst på ridskola?
I den första delen fokuserar vi på ridskolor, eftersom det är där flertalet ryttare lär sig grunderna.
Vi vill undersöka hur ridlärare resonerar kring val av huvudlag dvs bett jämfört med bettlöst och hur de arbetar med detta i sin undervisning. Dessutom vill vi studera hur ridskolehästar och -elever upplever en övergång från bett till bettlöst med fokus på̊ hästens beteende, tygelspänning och kommunikationen mellan ryttare och häst.
Målet är att ta fram kunskap och evidensbaserade råd kring användning av bett och bettlösa alternativ, och synliggöra hur ridlärare arbetar för att lära ryttare att använda tyglarna på ett hästvänligt sätt.
Del 2 – Hästvänliga val av utrustning. Finns en plats för kandar?
I del två vill vi undersöka hur användning av kandar påverkar tygelspänning, beteenden och rörelsemönster hos dressyrhästar på hög nivå (Grand Prix).
Användning av kandar (tränsbett kombinerat med ett stångbett, dvs ett bett med hävstångsverkan) har lång tradition. Korrekt använt anses kandaret främja självbärighet, lösgjordhet och samling, men hittills har det inte utvärderats objektivt. Vi vill också̊ dokumentera ryttarnas perspektiv på användning av tränsbett/kandar och inställning till samt användning av bettlösa träns. Målet är att ta fram underlag som utgår från sportens förutsättningar som evidens för hästvänliga utrustningsval och tävlingsregler.
Del 3 – Munskador hos hästar vid dressyr- & WEtävlingar
I del tre vill vi undersöka hur vanligt munskador är hos svenska hästar som deltar i dressyr- eller working equitation (WE) tävlingar.
Vi har valt dessa eftersom tävlingsmomenten är liknande men inom WE är det tillåtet att tävla med en större variation av bett och bettlösa alternativ. Samtidigt kommer vi att registrera vilken utrustning hästen vanligen har på tävling och på hemmaplan, och ryttarens inställning till och erfarenheter av användning av bett och bettlösa träns. Genom att samla in data från ett stort antal hästar på ett standardiserat sätt kommer vi ha möjlighet att upptäcka mönster av faktorer som ökar eller minskar risken för munskador. Vi kommer också̊ registrera hästarnas beteende under tävlingsmomentet för att identifiera beteendeindikatorer för oral smärta.
Forskningshuvudman och ansvarig för projektet är Sveriges Lantbruksuniversitet och projektet finansieras via FORMAS.
Huvudsökande är etolog och hästforskare Elke Hartmann.
HästSverige kommer följa forskningen och efterhand uppdatera materialet här på sajt.
