Preliminära studier har tidigare gjorts i Danmark, Tyskland och Italien och agronom Katrin Lindroth gör nu sina doktorandstudier vid SLU kring fri fekal vätska hos svenska och norska hästar. I en av delstudierna är syftet att kartlägga hur drabbade hästar utfodras via en enkät riktad till hästägare med hästar som uppvisar fri fekal vätska.
Av de 545 hästar som ingick i studien (306 i Sverige och 239 i Norge) var det 59 procent som utfodrades med hösilage i storbal medan 32 procent fick hö i småbal. 75 procent av hästarna fick även kraftfoder i olika blandningar, samt betfor, mineraler och olja.
En del av de drabbade hästarna fick minskade problem med fri fekal vätska när de gavs hö istället för hösilage, men 20 procent av hästarna blev inte bättre vid byte från hösilage till hö. Nästan hälften av hästarna fick normaliserad träckstruktur när de gick på bete, och cirka en femtedel av hästarna blev bättre när ett byte av vallfoder gjordes, inkluderande alla typer av vallfoder. Katrin Lindroth hoppas kunna presentera fler resultat när avhandlingen ska presenteras om två år.
Studie: Free faecal liquid in horses – a survey of feeding routines and feedstuffs for affected horses.
Inom samma tema, fri fekal vätska, föreläste även Louise Laustsen från University of Liverpool. Hon har studerat hästar med fri fekal vätska där man oralt transplanterat faeces (avföring) från en annan häst som inte uppvisat fri fekal vätska. Denna procedur görs på människor och en del andra arter och har tidigare också använts på häst, men i dagsläget finns inga validerade behandlingsprotokoll för hästar. Studierna gjordes på hästar som en längre period uppvisat fri fekal vätska, samt på ett mindre antal kontrollhästar.
De hästar som uppvisade fri fekal vätska fick inledningsvis en behandling med läkemedelssubstansen omeprazol för att minska produktion av magsaft och därmed öka chansen för transplanterade mikrober att överleva. Därefter sondades faeces från en annan häst tillsammans med koksaltlösning och loppfrö en gång per dag under fem dagar. Efter 14 dagar ansågs hästarnas problem med fri fekal vätska ha minskat. Alla hästar undersöktes sju gånger under ett år efter transplantationen.
– Det framgick dock inte av presentationen om bedömningen av hästarnas tillstånd gjorts av ”blindade” personer (det vill säga om de kände till om hästarna var behandlade eller inte), om utfodringen ändrades under studiens gång eller hur kontrollhästarna behandlades. Fler studier behöver göras för att metoden skall kunna rekommenderas i praktiken, säger Anna Jansson, professor vid SLU.
Studie: Assessment of faecal microbiota transplantation on horses suffering from free faecal water.
Läs mer om forskningen som presenterades vid EWEN, den vetenskapliga konferensen om hästfoder.
Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige
