Förutom benhälsa är även en god exteriör viktig, framförallt att hästen är korrekt och proportionerlig, med bra typ och goda travrörelser. Detta gällde för både hopp- och dressyrhästar.
Även mankhöjden har visat sig ha betydelse för hållbarheten. Hästar mellan 163–171 cm har visat sig vara mest hållbara och ha störst framgång i tävling, medan både större och mindre hästar hade kortare tävlingskarriär och sämre tävlingsresultat i snitt.
Besked om avelsframsteg
Kvalitetsbedömningen av fyraåriga ridhästar infördes i Sverige 1973 och har som syfte att vara ett verktyg inom avelsarbetet för svenska uppfödare. Genom bedömningarna kan dessa få besked om hur väl de lyckats med sina avelsmål.
Även för tänkbara köpare har bedömningen av hästarna ett stort värde när det gäller hästens förmåga att prestera. Vid bedömningen granskas exteriör, gångarter, hoppförmåga och temperament såväl med som utan ryttare.
Under perioden 1983–2005 ingick även två veterinärbedömningar av hästens hälsa, bland annat gjordes böjprov. År 2005 togs böjprovet bort från bedömningen och sedan 2011 sker ingen hälsobedömning alls, främst på grund av kostnadsskäl.
Hälsobedömning bör införas igen
– En av slutsatserna i min forskning är att den ortopediska hälsobedömningen åter bör införas i kvalitetsbedömningarna, så att man även kan ta hänsyn till hästens hälsa i avelsvärderingen, säger Lina Jönsson. Det skulle absolut öka chanserna att göra den svenska varmblodshästen ännu friskare än vad den är idag.
Lina Jönsson tar i sin avhandling även upp en rad olika frågeställningar som hon tycker kan utgöra underlag för framtida forskningsprojekt. Bland annat vilka effekter som träningsupplägg och utfodring har på framtida hållbarhet, gärna i kombination med information om genetiska förutsättningar. Hon tycker även att det behövs forskning på om det kan finnas samband mellan dåligt temperament eller dålig ridbarhet och ett sämre hälsotillstånd hos hästar.
Text: Carin Wrange, HästSverige 2013-09-12, källa: Lina Jönsson, SLU, 2013-09-12
Läs mer:
