Boverket anser istället att varje enskilt fall måste bedömas utifrån andra faktorer såsom storlek på hästanläggning, rådande topografi, växtzon och meteorologi. Detta ställer stora krav på varje kommun där sådan bebyggelse planeras.
Enligt nya beräkningar finns det cirka 363 000 hästar i landet. Cirka tre fjärdedelar av alla hästar och två tredjedelar av alla platser med hästar, finns i tätortsnära miljöer. Det innebär att hästgårdar och travanläggningar, som tidigare legat på landet, numera ofta blir omgärdade av bostäder och annan bebyggelse.
Tidigare strikt tillämpning
Sedan i slutet av 1980-talet har det i Sverige funnits ett rekommenderat skyddsavstånd på 500 meter mellan bostads- och fritidsbebyggelse och områden med hästhållning, stall och ridstigar. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor.
Forskning under 2000-talet har dock kunnat visa att hästallergen inte sprids så långt från stall som man tidigare trott. Man har visat att hästallergen sprids i medeltal 50-100 meter från stall och hagar, men låga halter kan påvisas upp till 400-500 meter beroende på vindhastighet och riktning.
Boverket har därför i nya riktlinjer om skyddsavstånd valt att inte ange några antal meter utan att man måste avgöra avståndet i det enskilda fallet. De har således lagt en större börda på kommuner och länsstyrelser att ta fram adekvata beräkningar i varje enskilt fall.
Beräkna spridning för lukt och allergen
Förutom spridning av hästallergen i området kring hästanläggningar så förekommer spridning av lukt. Syftet med Lena Elfmans studie var att ta fram verktyg för att kunna beräkna spridning av hästallergen och lukt vid olika scenarier.
Då hästallergen sprids med partiklar och lukt både i form av gas och partiklar, kan dessa behandlas som andra ”vanliga” luftföroreningar under förutsättning att det finns beräkningsmetoder för emissionerna. Mätningarna gjordes vid två stall i Göteborgsområdet, en ridskola med 22 hästar och privatstall med 44 hästar.
Metodiken kan användas av miljökontoren på kommunerna i landet så att de kan göra adekvata bedömningar av spridning av hästallergen och i viss mån även lukt kring olika typer av hästanläggningar i relation till nybyggnationer, och med hänsyn till rådande topografi och meteorologi i området.
Text: Stiftelsen Hästforskning 2011-11-29
Läsa mer?
