Forskning: Rätt sorts foder hjälper insulinresistenta hästar

Mängden socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång. Det konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.

grovfoder på fält

För hästar med risk att utveckla EMS är foder med mycket socker i inte att rekommendera. Foto: Carin Wrange

Bakgrund

EMS är ett samlingsbegrepp för sjukliga tillstånd som ökar risken för att hästar ska drabbas av fång, ett smärtsamt inflammatoriskt tillstånd i hästens hov. I Sverige drabbas cirka tio hästar om dagen av fång och för många leder detta sjukdomstillstånd så småningom till avlivning.

EMS kan betraktas som en välfärdssjukdom och förekomsten upplevs öka inte bara i Sverige utan i hela världen.

Obalans i hästens insulinreglering, det vill säga insulinresistens och hyperinsulinemi liksom fetma, har beskrivits som huvudorsakerna till sjukdomskomplexet EMS. Hyperinsulinemi beskriver ett tillstånd av onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet.

Hästar med insulinresistens får ofta hyperinsulinemi efter utfodring, då insulin utsöndras för att reglera blodsockernivåerna.

Även om den exakta mekanismen för hur fång uppstår inte är känd, har man i tidigare studier visat att hyperinsulinemi är en faktor som kan få fång att utvecklas. En viktig åtgärd för insulinresistenta hästar är därmed att undvika att hyperinsulinemi uppstår efter utfodring.

– Kunskapen om relationen mellan de olika komponenterna som ingår i EMS har varit begränsad, liksom möjligheterna till att diagnosticera hästar med EMS under fältmässiga förhållanden, säger Sanna Truelsen Lindåse.

Negativt med mycket socker

I avhandlingen ingår en studie om hästens foder. I kraftfoder finns stora mängder socker och stärkelse som kan ge insulinresistens. Vallfoder utgör basen i utfodringen till en häst och även i vallfoder finns det socker, som i höga koncentrationer skulle kunna vara negativt för en insulinresistent häst.

– Det finns väldigt lite information om hur sockerinnehållet i vallfoder bidrar till insulinresistens och hyperinsulinemi hos häst.

De hästar som användes i studien utfodrades med vallfoder (hösilage) som hade lågt, (4 proc) medelhögt (13 proc)eller högt (18 proc) sockerinnehåll. Att fodra ett hösilage med lågt sockerinnehåll visade sig minska risken för att hästar med insulinresistens utvecklade hyperinsulinemi efter utfodring. Detta innebär att om en sådan diet fodras till en häst med EMS så minskar risken för att denna häst utvecklar fång. Det är med andra ord viktigt att känna till sockerhalten i vallfodret för insulinresistenta hästar.

Studerade viktökning

I sin forskning har Sanna Truelsen Lindåse även studerat hur viktökning och fetma påverkar insulinkänslighet hos häst, då många feta hästar på sikt utvecklar fång. En grupp hästar fick under 22 veckor en diet som motsvarade 2,5 gånger hästarnas näringsbehov. Fodret de gavs, i huvudsak vallfoder, hade låg halt av socker och stärkelse och trots att hästarna ökade drygt nio procent i vikt var det ingen som fick ökad insulinresistens.

För att kunna fånga upp hästar med insulinresistens utvecklade Sanna Truelsen Lindåse ett test som enkelt kan användas i fält. Djurägaren ger sin häst sockersirap oralt (i munnen) på morgonen efter fasta under natten. Cirka en timme senare tar en veterinär blodprov som skickas för analys vid SLU i Uppsala.

– Det är en enkel metod som snabbt ger besked om hästen är frisk eller har EMS, vilket ger svenska veterinärer möjligheten att identifiera hästar som ligger i riskzonen för att utveckla fång. Detta bidrar därmed till ökad välfärd för denna grupp av hästar. Glädjande nog används den redan ofta i fält av praktiserande veterinärer.

Studierna om EMS är finansierade av Framtidens djurhälsa och djurvälfärd vid SLU, Stiftelsen Hästforskning, VH-fakultetens stipendier vid SLU, Djurvännernas Förening i Stockholm samt Michael Forsgrens stiftelse.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige, faktagranskad av Sanna Truelsen Lindåse, SLU 2017-12-01

Läsa mer?