Forskning: Rätt grovfoder minskar risken för fång

Hästar klarar kargt bete

Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter.

För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden – deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder.

– Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar.

Tveksam effekt av blötläggning

För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret?

– En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan.

Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer.

I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö.

– Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer.

Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen.

– Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer.

Går att styra

De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg.

– Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer.

Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat.

– Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU.

Behöver protein

Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad ”stressdiabetes”.

– Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell.

Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden – snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov.
– Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell.

Blodprov kan ge svar

Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med ”diabetesförändringar”. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens.

Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens – genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter.

– Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell.

Forskningsprojekt:

• Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll
• En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst
• Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst

Forskare: Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU och Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Samtliga projekt är finansierade av Stiftelsen Hästforskning

Text: Sofia Ström Bernad på uppdrag av Stiftelsen Hästforskning 2013-12-18. Senast granskad 2022-06-07 av Gittan Gröndahl, tf statsveterinär SVA.

Läsa mer?

• Insulin Sensitivity and Postprandial Insulin Response in Equines (2017)
• Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll (2013)