Hon menar att planeringen bör ha två samverkande perspektiv, såväl ett ”uppifrån och ned” som ett ”nedifrån och upp” på kommunal, regional och nationell nivå för att fungera bäst. Det måste finnas en dialog mellan olika intressegrupper men denna dialog behöver förankras också i det övergripande planeringssystemet.
Sin forskning har Hanna Elgåker baserat på enkätundersökningar, intervjuer, observationer samt rapportering i media och fotodokumentation. Hon har haft kontakt med olika intressentgrupper, som till exempel hästägare, markägare, kommunala planerare och boende runt olika hästanläggningar.
Fler hästar än kor
Enligt aktuella siffror finns det nu över 360 000 hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Dessa hästar hålls framför allt i tätortsnära områden där konkurrensen om mark är stark. Att antalet hästar ökar är inte unikt för Sverige, det sker i hela västvärlden, men det sker på olika sätt i olika länder beroende på lokala lagar, regler, traditioner samt hur jordbruket förändras.
I Sverige präglas hästsektorn av ett stort antal förhållandevis små enheter som sammantaget får en stor betydelse för markanvändningen på landsbygden. Samtidigt saknas statistik och information om struktur och utveckling av hästsektorn vilket har bidragit till att sektorn har blivit förbisedd.
Hur mark används påverkar hästnäringen
-Syftet med avhandlingen har varit att bidra till kunskap om hur den expanderande hästsektorn är en viktig del av pågående markanvändning och förändringar av landskap i områden nära städer och tätorter. På samma gång som Hanna Elgåker vill initiera ett nytt och viktigt forskningsområde om en till stor del ”osynlig” markanvändning vill hon också uppmana bland annat de som arbetar med utveckling av stadsnära landsbygd att ta med hästen i planeringen.
Källa: Markanvändning i förändring med möjligheter och konflikter, Hanna Elgåkers avhandling vid SLU 2011
Läs mer:
