Genom att ge pulser av gasen kvävemonoxid (NO) i kombination med narkosgas klarar sövda hästar av såväl operation som uppvaknande bättre än med de metoder som används i dag inom veterinärmedicinen.
Det visar forskning vid SLU av veterinär Tamara Grubb. Hennes studier om anestesi (narkos och smärtlindring) på häst presenterades december 2012 i Sveriges första avhandling i ämnet djuromvårdnad. Forskningen har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.
Bakgrund
Att söva hästar för operation innebär alltid risker. När hästens stora kropp placeras i ryggläge försämras syresättningen av blodet på grund av att tyngden från de tunga bukorganen pressar ihop lungan. Detta medför bland att hästar kan få problem att resa sig efter avslutat ingrepp på grund av sämre muskelfunktion samt att det postoperativa förloppet påverkas.
Bättre överlevnad
Att kunna förbättra syresättning av blodet kan göra en stor skillnad för såväl överlevnad efter operation som under konvalescensen, bland annat verkar risken för postoperativa sårinfektioner minska om hästarna varit väl syresatta under operationen. Även om själva operativa ingreppet har lyckats bra så innebär uppvaknandet efteråt en risk för hästens liv.
Enligt undersökningar utförda på mer är 35 000 hästnarkoser i Europa är risken för dödsfall i samband med narkos 1,9 procent. Vid kolikoperationer, där hästen buköppnas, är risken ännu högre, upp mot 10 procent, bland annat på grund av att hästen hålls sövd under relativt lång tid och hästen är sjuk när den sövs.
Gas i början av andetaget
Tamara Grubb har i sin forskning testat en ny teknik för att tillföra kvävemonoxid under narkos. Gasen NO används redan inom humanvården med gott resultat men det har krävts modifieringar för att även få den att fungera på häst. En viktig faktor för SLU-forskaren har varit att ta reda på hur mycket gas och i vilken fas av inandningen den ska ges för att göra metoden effektiv och säker för användning på patienter.
