Forskning: Fler lager plast hindrar mögel i hästens hösilage

Med färre än åtta lager plast på inplastat vallfoder ökar risken för tillväxt av mögel i grovfodret. Det visar agronom Jessica Schenck i sin forskning om ensilerat vallfoder till häst.

Bakgrund

Majoriteten av hästar i Sverige utfodras idag med hösilage. Detta grovfoder håller i regel bra kvalitet både vad gäller näringsvärde och hygien. Men det förekommer också att balarna behöver kasseras på grund av angrepp av mögelsvampar, bland annat Fusarium.

Om hästar eller andra djurslag såsom kor eller får utfodras med inplastat vallfoder som håller dålig hygienisk kvalitet kan det leda till nedsatt allmäntillstånd, bland annat i form av hosta. Även för de människor som arbetar med djuren kan ett mögeldrabbat foder på sikt ge hälsoproblem.

Bonden påverkar fodret – i kvalitét och hållbarhet

När vallfoder skördas kan lantbrukaren välja att antingen producera hö, som torkas ner till 84 procent innan lagring, eller att producera ett fuktigare foder där balarna täcks med flera lager plast. Det blötaste fodret med cirka hälften vatten och hälften grönmassa, kallas ensilage. Det torrare fodret kan innehålla grönmassa från 60 till 85 procent, och kallas hösilage. Såväl ensilage som hösilage förpackas i rundbal eller fyrkantiga balar. I regel håller balarna en vikt från 250 – 600 kg.

Ett inplastat foder har oftast många fördelar jämfört med torrt hö. Ensilage och hösilage är till exempel mindre dammigt jämfört med hö. Lagringen blir säkrare genom att inget syre kommer in under plasten. Men för att det inplastade fodret ska hålla en bra hygienisk kvalitet behöver varje arbetsmoment göras rätt.

Forskningsstudien:

Jessica Schenck har i sina studier använt prover från inplastat vallfoder på 124 gårdar, varav 99 i Sverige och 25 i Norge. Under två säsonger samlades foderprover in från minst tre balar (från samma fält) hos de olika producenterna. På en av de tre balarna, på varje gård, öppnades plasten helt för att undersöka om det fanns mögel på ytan. Alla prover analyserades sedan på SLU:s foderlaboratorium i Uppsala.

inplastning av grovfoder

Vid produktion av inplastat vallfoder bör varje bal ha minst åtta lager plast för att undvika tillväxt av mögel. Det – och mycket mer – visar ny forskning Foto: Carin Wrange

Stor skillnad i hållbarhet utifrån antalet lager plast kring balarna

Resultaten visade att 89% av de svenska och norska gårdarna hade någon typ av svampart i vallfodret. Synligt mögel på och i balarna sågs hos 52% av gårdarna. Inte mindre än 52 olika svamparter gick att identifiera. 48% av gårdarna hade förekomst av Penicillium roqueforti i vallfodret medan hos 29 procent upptäcktes Aspergillus.

– Det var stor skillnad på hur många lager plast som fanns runt balarna hos de olika foderproducenterna. Som minst sex lager och som mest upp till 16 lager. Den skillnaden visade sig ha stor betydelse för förekomst av mögelsvampar, säger Jessica Schenck.

Skördetidpunkt påverkade också foderkvalitén

Förutom att antalet lager plast spelade roll för den hygieniska kvaliteten på fodret så var det även viktigt vid vilken tidpunkt på skördesäsongen som fodrets togs in och på vilket sätt vallskörden hanterades.

– Det visade sig att den så kallade strängläggningen av vallfodret bör göras så nära inpå pressning och plastning som möjligt, samt att den skörd som tas i senare av sommaren eller början på hösten har större risk för tillväxt av mögel.

mögelangrepp på grovfoder

Vallfoder i fyrkantsbal med mögelangrepp på ytan. Foto: Carin Wrange

Kan vara svårt skilja mögel från jäst

De flesta djurägare har svårt att se skillnad på om det är mögel eller jäst som växer på ytan eller inne i en hösilagebal. Många frågar om hela balen måste kasseras eller om det räcker med att ta bort en mindre del för att kunna utfodra med resten.

– Min rekommendation är att förvissa sig om att vallfodret är producerat på rätt sätt, både vad gäller tidpunkt och antal lager plast på varje bal, säger Jessica Schenck. Det är viktiga frågor att ställa för den som köper in foder till sina djur.

Sammanfattningsvis visade sig risken för mögelsvampar vara störst i hösilage med hög andel torrsubstans, färre lager plast och som skördats senare på säsonger. I balar med 60-80 procent torrt foder är risken för mögel cirka 65 procent enligt studierna.

Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Hästforskning.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige 2020-01-13

Läs mer: