Forskning: Att starta eller inte starta hästen i tävling – är det ärftligt?

Ungefär hälften av alla födda svenska varmblodshästar (SWB) startar i tävling. Det betyder att det sker ett urval av hästar som kommer till tävlingsstart. Beror selektionen på ärftliga faktorer? Och hur påverkas i så fall avelsindex om de hästar som kommit till tävlingsstart inte är representativa för populationen? Det har ny hästforskning undersökt!

Bakgrund

Avelsindex – viktigt verktyg för framgångsrik avel

Avelsindex anger hästens förväntade förärvning för olika egenskaper utan att göra en värdering av dem. De beskrivande avelsindexen avslöjar t. ex. om avkommorna (fölen) blir grova eller ädla, tar långa eller korta steg i trav, har böjda eller hängande framben när de hoppar och mycket mer.

Nya kunskaper utifrån forskning – är startstatus genetiskt?

Hästens startstatus (om hästen startats i en tävling eller inte) är en ”antingen-eller-egenskap” vilket  innebär att antingen har hästen startat eller inte har det. Men, är detta något som kan anses ärftligt?

Juli 2014 917 NÄRBILD

Foto: Lisa Chröisty

Som nämnt ingår i avelsindex för svenska varmblodshästar (SWB) resultat från unghästtest samt tävling. Som mått på tävlingsprestation används poäng inom hoppning eller dressyr som tilldelas placerade hästar. En häst som har tävlat men inte placerat sig har 0 poäng, men är kanske bättre än en häst som inte kommit till start alls?

Genetisk faktor hos hopp- och dressyrhästar?

SWB-populationen är idag i stor utsträckning uppdelad i dressyr- och hopphästar. Forskningsstudien visade att hopphästar startade i tävling i större utsträckning än dressyrhästar: 56 % av hopphästarna hade tävlat i hoppning medan 34 % av dressyrhästarna hade tävlat i dressyr.

För startstatus i dressyrtävling berodde ungefär 35 % av variationen på arvet.

För startstatus i hopptävling förklarade arvet nära 50 % av variationen.

Resultat på unghästtest spelar roll för kommande tävlingsstart

Hästar med bra resultat på unghästtest hade större chans att komma till tävlingsstart senare i livet än de med sämre resultat på unghästtest.

Studien visade även att de hästar som hade bra genetiska förutsättningar för att starta även hade hög genetisk kapacitet för att prestera bra.

Avelsindexen för tävlingsprestation blev både säkrare och mer tillförlitliga om startstatus inkluderades.

häst-forskare-slu-åsa-gelinder-viklund-genetik-avel

Frågor och funderingar?

Ställ dem direkt till forskaren:

Åsa Gelinder Viklund
asa.gelinder.viklund@slu.se
018-67 19 67